Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Antropologiska Sällskapets Förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
10
Bd I. N:r 5.
Med anledning af detta föredrag, förekom en kort diskussion emellan
herrar K. Sidenbladh, G. v. Düben och talaren.
Herr Montelius började ett föredrag om »Hällristningarna i Norden»,
hvilket skulle vid ett följande sammanträde fortsättas. Om dessa
märkliga fornlemningars ålder hafva mycket olika åsigter framstälts. Axel
Emanuel Holmberg uttalar i sitt stora arbete om »Skandinaviens
hällristningar» den öfvertygelsen, att de tillhöra jern&ldern och i synnerhet denna
periods sista del, vikingatiden. Professor Brunius söker dereraot bevisa,
att de egentligen förskrifva sig från stenåldern. Olikheten mellan dessa
åsigter var så stor, att man nästan började misströsta om gåtans lösning.
Då lyckades det för omkring 5 år sedan riksantiqvarien H ildebrand att
i nyupptäckta ristningar nära Norrköping finna afgörande bevis för att
dessa, och troligen nästan alla andra hällristningar i Sverige, hafva
tillkommit under bronsåldern; en åsigt, som nu vunnit allmänt erkännande hos
Nordens fornforskare. Att i fråga varande fornlemningar äro äldre än
jemåldern, visar sig icke blott deraf, att de på dem afbildade vapnen och
fartygen äro väsentligen olika dem, man känner från jemåldern, och deraf
att de här framstälda scenerna aldrig äro förtydligade genom någon
inskrift med runor, utan äfven af den olikhet i stil, som visar sig mellan
hällristningarnas mennisko- och djur-figurer och dem, som ses på arbeten
från nyssnämnda tid. En annan omständighet, som härvid synes förtjena
uppmärksamhet, är den, att bilderna på hällristningarna äro utförda på
ett helt annat sätt än de på jernåldems runstenar. De senare äro
nämligen alltid — äfven under periodens äldre del — endast
konturteckningar; å de förra äro deremot hela figurerna urgröpta. Om man af dessa
skäl finner, att hällristningarna måste vara äldre än jemåldern, visa
svärdens form samt likheten mellan de på dessa taflor så vanliga fartygen och
dem, som förekomma på knifvar m. fl. arbeten från bronsåldera, att
åtminstone de flesta hällristningar tillhöra sistnämnda tid.
öfverensstäm-melsen mellan de senare och de figurer, som äro inhuggna å den ryktbara,
troligen under bronsålderns första tid uppförda Kiviksgrafven i Skåne, gör
det sannolikt, att en del af de i fråga varande bergtaflorna förskrifva sig
från denna periods början. Huruvida några af dem kunna anses vara
utförda redan under stenålderns sista del, skulle blifva föremål för
undersökning vid föredragets fortsättning.
Till ordförande under år 1875 utsågs herr von Düben, till vice
ordförande herr Torell, tiU sekreterare herrar Retzius och Montelius,
till skattmästare herr Tornblom, samt till ledamöter af
redaktionskomi-tén herrar A. Key, H. Hildebrand och Dahlgren.
Sammankomst den 16 Januari 1875.
Herr von Düben inbjöd sällskapets ledamöter att tisdagen den 19
Januari kl. 1—2 middagen å Karolinska institutet bese liket af indianen »Hvita
r&fven», som nyligen aflidit i Göteborg.
Herr Montelius fortsatte derefter sitt vid förra sammanträdet bör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
