Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Antropologiska Sällskapets Förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12
Bd I. N:r 5.
nämnde, att den i fr&ga varande stenen från Ravenna på honom gjort ett
främmande intryck, och att de italienska arkeologerne icke tycktes vara
ense om stenens äkthet. .Emellertid finnas verkliga hällristningar i nord*
vestra Italien, vid Laghi delle Meraviglie, hvilka i likhet med de nordiska
älven visa afbildningar af vapen, som synas tillhöra bronsåldern ; men dessa
vapenformer äro mycket olika de i Norden förekommande, och sjelfva
ristningarna hafva ett helt annat tycke än våra. I norra Italien har således
visserligen fannits en bronsåldersknltnr, hvilken befunnit sig på samma
stadium som den nordiska, i det man der liksom här sökte med ett slags
bildskrift gifva uttryck åt sina tankar och sin tro. Från detta faktum kan
man dock icke draga några säkra slutledningar angående ett sammanhang
mellan hällristningarna och i allmänhet bronsålderskulturen i Norden och
Medelh&fsländerna. I Italiens sydligaste del, som tidigt mottog
kulturinflytande från de östligare folken, finnas äfven spår af bronsålderskultur ;
men denna är helt olika den i Norditalien förekommande. — Det är en
ganska allmän tro hos folken, att den dödes ande i en båt föres till
sjä-larnes land. Under bronsåldern i Norden begrof man stundom de döde i
klufna och urhålkade ekstammar, och vi påminnas dervid om den
australiska seden att lägga den döde i en kanot och öfver denna stjelpa en
annan. Då vi känna detta, synes det ej osannolikt, att de 6keppsbilder, som
ses på några i skandinaviska grafvar från bronsåldern funna knifvar, hafva sin
grund i någon liknande religiös föreställning. Denna åsigt torde finna ett
stöd deri, att man i en skånsk graf hittat en sten . med derå inristadt
skepp liggande öfver ett med brända ben fyldt lerkärl. — Herr
Monte-Lius förklarade äfven alt, så vidt han kunde påminna sig, fartyget å
stenen från Ravenna ej syntes hafva någon större likhet med fartygen å
de nordiska hällristningarna. Mot den åsigten, att bionskulturen kommit
till Norden sjövägen vester ifrån, torde det förhållande tala, att man icke
i vestra Europa, men väl i de länder på kontinenten, som ligga i sydost
från Skandinavien, funnit fornsaker af brons, hvilka i afseende på form
och sirater kunde sammanställas med dem, som tillhöra början af vår
bronsålder.
1 Herr Retzius redogjorde för en resa till Vermlands finnbygder, som
han sistliden sommar tillsammans med medicine kandidaten E. Norden son
företagit, i ändamål att vinna upplysningar i några etnografiska frågor,
samt förevisade en samling fotografier, hvilka han dervid utfört så väl af
finska ansigtstyper, som af rökstugor (pörten), landskapsvyer m. m. Han
erinrade, huruledes invandring af finnar i tämligen betydligt antal vid
oljka tillfällen under nära ett århundrades förlopp, från slutet af
1500-till inemot medlet af eller slutet af 1600-talet, försiggått till mellersta
Sverige i följd af regenternas önskan att befolka Vermlands öde skogar,
och att dessa invandringar enligt traditionen egt rum hufvudsakligen från
Savolax och Karelen. Derjemte angafs det område i mellersta Sverige och
angränsande delar af Norge, som sålunda blifvit af finnar befolkadt. Ända
in i senare tider hade dessa finnar hållit sig ganska strängt åtskilda från
den svenska och norska befolkningen. Nationel ovilja och misstänksamhet
å ömse sidor hade dertil! varit förnämsta anledningen; stridigheter och en
orättvis behandling lära ej sällan förekommit. Finnarnes race-egendomlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
