Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Antropologiska Sällskapets Förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
16
Bd I. N:r 5.
folkningen ett folk af keltiskt ursprung bebott Skandinavien. För att
belysa detta utdelade han en af honom uppsatt, tryckt lista, upptagande
sådana fornnordiska ord, som ej kunna uppvisas i tyska språket och hvilka
synas kunna förklaras endast såsom lån från keltiska språk. I
sammanhang härmed fästes uppmärksamheten derpå, att både kelter och
nordbor egnat misteln helig vördnad och tillskrifvit denna växt en undergörande
kraft.
Herr Montelius redogjorde för sina undersökningar om
bronssvärdens typer och deras utveckling i olika delar af Europa. Han sökte
der-vid uppvisa, att de nordiska svärden utvecklat sig ur en typ, som äfven
finnes i länderna söder och sydost härifrån — t. ex. i det nuvarande
Österrike — och som der gifvit upphof till typer, hvilka betydligt afvika
från våra.
Sammankomst den 22 Maj 1875.
Herr Wising förevisade ett på egendomligt sätt prepareradt
indianhuf-vud, som af spanske chargé d’affaires hr ârgaiz blifvit hemfördt från
Ecuador. Gibarosfolket i Ecuador brukade efter vunna slagtningar
tillvarataga sina dödade fienders hufvud; de borttogo derur benstommen och
förvarade hufvudsvålen med dess hårbeklädnad och ansigtshuden såsom
troféer, hvilka vid högtidliga tillfällen buros i ett band kring halsen. Det
förevisade preparatet vore att betrakta såsom en sådan trofé. Då de vilda
stammames krigare satte största värde på sina segertecken, äro dylika
preparat svåra att erhålla och .derför ganska sällsynta i de europeiska
samlingarna. Likartade troféer finner man hos flere andra vilda
folkstammar. De nordamerikanska indianerne skalpera endast, men om flere af de
sydamerikanska indianfolken, såsom tupisfolken, mundrucus, botokuderaa
och flera andra stammar bland Pampasindianema, vet man att de brukat
gömma sina dödade fienders hufvud, ofta utstyrda med fjädrar och band.
Mundrucus t. ex. kallades derför af sina grannar Paisguice, eller
hufvud-afskärarne. En sådan särdeles vacker trofé från trakten af Parana, som
af prof. A. Retzius blifvit förvärfvad till Karolinska institutets samling,
förevisades. Hr Wising omnämnde också de australiska folkens och
dya-kernas troféer af liknande slag och förevisade en dylik, som tillhör
institutet. Någon trofé af det slag, som gibarosfolkens, funnes deremot icke
i vårt land.
Herr C urman redogjorde för mätningar af menniskokroppens
proportioner och de proportionssystem, hvilka undér olika tider blifvit uppstälda,
företrädesvis för konstnärligt ändamål. Han framhöll särskildt Quetelets
förtjenstfulla undersökningar öfver proportionerna hos befolkningen i
Belgien och lofvade att framdeles meddela resultaten af sina egna ännu icke
afslutade mätningar af ett större antal svenskar. Jemte teckningar och
fotografier förevisades äfven en lefvande Congo-neger.
Herr Chb. Lovén meddelade några upplysningar om ett
mumie-kranium, som han år 1858 hemfört från Egypten. Kraniet, som tillika med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
