- Project Runeberg -  Tidskrift för antropologi och kulturhistoria utgifven av Antropologiska sällskapet i Stockholm /
15

(1873-1877) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. Till kännedomen om de finska folksstammarnes raskarakter. Bidrag samlade af Christian Lovén, Erik Nordenson och Gustaf Retzius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hufvud vanligen stort, kort och bredt (brakycefalt), men ej
egentligen högt, ofta tämligen kantigt med utvecklade tubera
parietalia.

Ansigtet stort, långt, men jemförelsevis ännu mer bredt, såväl
i panntrakten som än mer i okbågs- och käkpartierna; underkäken
starkt utvecklad med stora utpräglade bakre vinklar och stor bredd
mellan dem.

Näsan liten, tämligen bred, antingen trubbig eller än oftare med
en liten spets, som vanligen är riktad något uppåt; vingansatsen
tämligen bred.

Munnen äfven tämligen bred.

Ögonen med små och ganska smala springor, hvilka stundom
befinnas något snedstälda, (inre vinkeln något djupare), iris ljus,
gråblå eller oftare blågrå, ända till grå.

Ögonbrynen svagt utvecklade, ljusa.

Ansigtsuttrycket något buttert, ej sympatetiskt.

Håret å hjessan blondt, oftast linfärgadt, eljest ljust cendré,
rakt, aldrig lockigt, ganska mjukt. Hos barn är det så godt som
alltid linfärgadt, stundom nästan gulhvitt; hos äldre mörknar det
ofta något, så att det blir cendré; ej sällan bibehåller det dock en
mörkare linfärg.

Skäggväxten i allmänhet klen, företeende mera spridda, kortare,
styfva, ljusa, stundom svagt i rödt dragande hårstrån, förnämligast
på hakan; vanligen raka tavastländingarne bort denna dåliga
skägganläggning, så att man endast undantagsvis får se den utbildad;
bland munkarna på Valamo, för hvilka religionen förbjuder hvarje
klippning och rakning af håret, kan man bäst få se, huru mycket
den tavastländska typen i denna väg förmår; också igenkänner man
genast de der förekommande tavastländska individer, utom på deras
öfriga utseende, äfven på deras särdeles klena skäggväxt.

I psykiskt hänseende företer tavastländingen äfven åtskilliga
karakteristiska kännetecken: han är allvarlig, manlig, tungsint,
mediterande, inbunden och tyst, (ej språksam), ej entusiastisk, ej liflig
eller lättrörlig (hvarken fysiskt eller psykiskt), utan tvärtom trög
och långsam, ograciös och klumpig i sina kroppsrörelser, i alla
hänseenden högeligen konservativ och ej fallen för förbättringar eller
förändringar; han är ej initiativernas man, hvarken för goda eller
onda företag, ej fallen för uppror mot myndigheter. Han är
misstänksam och lär ej vara fri från afundsjuka och hämdgirighet,
långsint och uppskjutande sin hämd till lägligt tillfälle, hvarvid grofva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:56:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfantrop/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free