Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. Grafundersökningar på Björkö. Af D:r Hjalmar Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om byn, innehållande omkring 40 grafvar, mest fyrkanter och
trianglar, samt 9(10?) rösen eller kummel, af hvilka 5(6?) äro belägna
på öns norra hälft och de återstående 4 på den södra hälften, der
de äro de enda fornlemningama.[1] Vända vi oss till grafhögarnes
olika former, så finna vi att de allra flesta hafva den vanliga runda
formen, med eller utan stenrad kring kanten och i några få fall en
rest bautasten på toppen. Af de öfriga äro minst 55 tresidiga, 20
fyrkantiga och 8 aflånga, »båtformiga». Att bestämdt uppgifva huru
många af de ännu qvarvarande grafhögarne äro så oskadade, att en
undersökning af dem kan hafva utsigt till framgång, är mig ej
möjligt, förr än den nya räkning af samtliga grafvarna hunnit utföras,
som kommer att företagas, innan undersökningarna för innevarande
år afslutas. Emellertid har erfarenheten hittills visat, att då man
undantager dels sådana grafvar, som genom derå växande skog äro
för undersökning oåtkomliga, dels sådana, som redan förut blifvit
sköflade, så torde i medeltal hälften af hela antalet vara för
undersökning lämplig.
De enda äldre grafundersökningar, om hvilkas resultat man har
sig något bekant, äro de, som åren 1826 och 1827 utfördes af
Alexander Seton, broder till dåvarande egaren af Ekolsund. Huru
omfattande de varit, känner man icke; i de i Vitterhets-, Historie- och
Antiqvitets-Akademiens arkiv förvarade rapporterna, redogöres endast
för 11 undersökta grafvar. I en af dessa var det, som det
märkliga, antagligen från Rheintrakten härstammande lerkärl med pip och
öra anträffades, hvilket finnes afbildadt i Montelii Atlas till
»Sveriges forntid», fig. 658. Seton synes äfven hafva gjort åtskilliga
andra fynd af intresse, men dels tyckes ej allt hafva blifvit till
museum inlemnadt, dels torde åtskilligt hafva blifvit bortblandadt med
andra saker, så att det redan när riksantiqvarien Hildebrand 10 år
senare började sitt storartade inventeringsarbete, i många fall var
omöjligt att identifiera alla de i Setons förteckningar upptagna
fornsakerna. De planer Seton tilläfventyrs kan hafva haft på en
grundligare undersökning af Björkö stäcktes genom hans den 1 Oktober
1828 inträffade död. Att sådana planer ej voro för honom
främmande, framgår af hans skrifvelse af den 12 Maj 1827 till
riksantiqvarien Liljegren, hvari han säger; »Jag skulle tillstyrka öppnandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
