Tidskrift för antropologi och kulturhistoria utgifven av Antropologiska sällskapet i Stockholm / 17 (1873-1877) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. Grafundersökningar på Björkö. Af D:r Hjalmar Stolpe

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilkas läge tjenar till ledning för utprickningen af det fingerade
skelettet på grafvens botten. Huruvida liket varit manligt ellur
qvinligt kan följaktligen ej afgöras.

Alla de öfriga grafvarna hafva visat större eller mindre likhet
med den ofvan beskrifna, såväl beträffande kistans form, som fynden.
Samma uppsättning af två ovala spännbucklor och ett treflikigt
spänne, alltid placeradt på bröstet och i ungefär samma läge, som
i nyss beskrifna graf, har hittills upprepats 3 gånger. I två grafvar
voro spännbucklorna af en mycket sällsynt typ, utmärkt genom
ovanligt vackra och rediga ornament å det genombrutna öfre skalet och
derå ytterligare pånitade lösa figurer, samt silfverbeläggningar. I den
ena af dessa grafvar, just den med de bäst bibehållna
spännbucklorna, träffades för öfrigt, förutom ett ovanligt vackert treflikigt
bronsspänne, ett litet likarmadt kors af silfver med inslagna små cirklar
(bild 4.), den första kristna symbol jag träffat på
Björkö. Att det likväl ej nödvändigt måste
betyda, att den döde varit kristen, är naturligt. Det
är tvärtom mycket sannolikt, att kristna symboler
varit i bruk såsom blotta prydnader äfven bland
dem, som ej ännu öfvergått till den nya religionen.
Den enda bevisning detta kors kan åstadkomma,
är att ifrågavarande graf förskrifver sig från en
relativt sen tid.

Bild 4.

Samma kronologiska betydelse skulle jag äfven vilja tillerkänna
de treflikiga spännena, som hittills saknats i omkring 400 grafvar
med brändt lik, men börja höra till regeln uti de obrända grafvarna,
och utmärka sig genom lika vacker som ovanlig ornering.

I en graf var kistan ej mindre än 9 fot lång och innehöll ett
stort och ovanligt vackert ringspänne af brons, med fantastiska
djurhufvuden. Bakom kistans vestra ända stod en spjutspets (= Atlas
t. Sv. fornt. fig. 503) lutad mot grafvens vägg, och i sjelfva
gafvelväggen satt en sköldbuckla af jern (= Atlas t. Sv. fornt. fig. 517)
i ett läge, som angaf, att skölden varit stäld på kant bakom kistan.
Sköldbucklan var den första jag hittills funnit på Björkö.

En liten graf innehållande det väl bibehållna skelettet af ett
barn, förtjenar att utförligare beskrifvas.

Grafvens djup endast 2,9 fot och kistans längd, att döma af
spikarne, 4,9 fot och bredden 1,35 fot, lika i båda ändar. I hvarje hörn
ligger en spik nästan horisontalt med spetsen snedt inåt. Mellan
dessa på hvardera långsidan 3 likaledes horisontala spikar med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>