Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. Grafundersökningar på Björkö. Af D:r Hjalmar Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fragment af bronsspännen, nitnaglar och nötskal; i en från det brända
lagret skild kruka, 0,6 fot under myntet, lågo 2 små bronsringar, 1
jernnyckel, många perlor, 1 nitnagel, 1 spik och brända ben (N:o 306).
Alla dessa mynt hafva träffats i grafvar med brändt lik. Uti de
i år funna grafvarna med obrändt lik har, förutom det uti den ofvan
beskrifna och afbildade grafven funna fragmentet af ett Abbasid-mynt,
prägladt mellan år 805 och 815 e. Kr., endast 1/2 kufiskt mynt
anträffats, om hvilket Professor Tornberg skrifver, att det härleder sig
från en »högst märklig dynast», hvars namn han ej ännu lyckats
utleta, och att det möjligen är från 340-talet (= 950—960 e. Kr.) eller
senare. Grafven innehöll för öfrigt en knif, en jernring med mycket
lång torn, en vigt och spikar till kistan.
Sammanfatta vi hvad här blifvit anfördt om myntfynden i
grafvar på Björkö, så finna vi, dels att någon bestämd tidsgräns mellan
de brända och obrända grafvarna ej kan på grund af myntfynden
uppdragas, dels att ingen af de grafvar, som lemnat medel i
händerna till en tidsbestämning af detta slag, kan vara äldre än
midten af 700-talet och att några ej kunna förläggas längre tillbaka än
till midten af 11:te seklet. Till fullkomligt samma resultat leder
också, om man bortser från några få äldre former, studiet af de funna
fornsakstyperna, och då fynden uti den svarta jorden likaledes på
såväl arkeologiskt typologiska, som numismatiska grundor måste
hänföras till samma tiderymd, finna vi således, att samtliga
Björköfynden tillhöra en och samma väl begränsade period, åt hvilken man
gifvit namn af den yngre eller senaste jernåldern.
Att en så talrikt befolkad och efter alla tecken att dömma
under så lång tid bebodd ort kunnat gå under, utan att någon inhemsk
tradition har det minsta att förtälja om hvarken denna händelse, eller
ens om stadens forna tillvaro, kan endast tillskrifvas ytterst
genomgripande omhvälfningar, och jag har derför redan för länge sedan[1]
sökt ställa denna tilldragelse i förbindelse med de våldsamma
omstörtningar, som inträffade efter konung Stenkils död. Den sista
vilda kampen mellan den gamla och den nya religionen, underblåst
af rivaliserande herskareätter, är en tillräcklig förklaring öfver att
en stad, sådan som denna, kunnat tillintetgöras och glömmas ända
till namnet. Men numera, sedan vi sett så många bevis för denna
orts forna stora betydelse, för dess rikedom och dess vidt utgrenade
förbindelser med andra trakter, sedan vi kommit dess innevånares
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
