Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 13. Den allmänna etnografiska utställningen i Stockholm. I. Etnografisk öfversigt. Af D:r Hjalmar Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Etnografiska utställningen i Stockholm.
I. Etnografisk öfversigt.
Etnografien eller vetenskapen om folken (egentligen
folkskrifningen) har, fattad i sin vidsträcktaste mening, till uppgift att
skildra de egendomligheter, som äro för hvarje särskildt folk
utmärkande, att utforska de förhållanden och de lagar, i enlighet med
hvilka dessa utvecklat sig och att med ledning häraf utreda den
naturliga frändskapen folken emellan — korteligen — att leda sig
till ett alla folk omfattande och i deras naturliga utveckling
grundadt system.
De egendomligheter, genom hvilka folken skilja sig från
hvarandra, äro, förutom de rent kroppsliga olikheterna, språket,
sedvänjorna och religionen. Härtill kunna i vissa fall äfven läggas de
yttringar af folkens naturliga skaplynne, som mången gång röja
sig i deras mer eller mindre utvecklade samfundsinrättningar.
Etnografiens område är således ganska vidsträckt och det material hon
har att bearbeta, mångfaldigt. Hvad som i hög grad försvårar
sammanfattningen deraf till ett systematiskt helt, är den olika grad af
utveckling, på hvilken vår kunskap om de ofvan berörda folkliga
egendomligheterna befinner sig. Den osäkerhet i uppskattningen af
dessas inbördes värde för systematiseringen, som häraf varit och
ännu är en följd, röjer sig tydligast i fråga om valet af en första
indelningsgrund och har ledt till en mängd olikartade
klassifikationsförsök.
Det första försök, som gjordes att med ledning af någon
egendomlighet hos menniskan sjelf åvägabringa en gruppering af folken,
tog hudfärgen till indelningsgrund och gaf oss en hvit, en gul, en
svart, en röd och en brun ras, men var i grund och botten
ingenting annat än den gamla, sedan Linnés tid gällande indelningen
«fter verldsdelarna, fast klädd i en annan och jemförelsevis
lämpligare drägt. Snart insåg man emellertid ohållbarheten af en
indelningsgrund, som, konseqvent tillämpad, måste antingen skilja nära
sammanhörande folk från hvarandra, eller förena vidt skilda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:56:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfantrop/0272.html
