Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Den allmänna etnografiska utställningen i Stockholm. I. Etnografisk öfversigt. Af D:r Hjalmar Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mongoliska rasen
Kineserne.
Landets inhemska namn är egentligen = Midtens
rike. Namnet Kina eller China (bör uttalas Tschina) härstammar
från Malajerne, som redan tidigt kommo i beröring med landets
sydligaste del, det s. k. Ji-nan (nuv. Tong-king och Cochinchina) och
sedermera utsträckte detta namn till hela riket.
Ytinnehåll: 35,229,2 Sv. □-mil (= 4,024,090 □-kilometer).
Folkmängd: omkring 405,000,000 inv.
Folket: Såsom landets urinvånare kunna betraktas flera halfvilda
nomadiserande stammar, såsom Miao Si-fan och Lo-lo, hvilka nu
bebo landets aflägsnare bergstrakter och äro närmast beslägtade med
de s. k. Thai-folken (inv. i Siam etc.). Med kineser i egentlig
mening menas landets bofasta, åkerbrukande befolkning, som anses
hafva invandrat från NV. Denna är dock ej den herrskande i
landet, utan är sedan år 1644 underkufvad af de från norr
inträngande Mandschuerne (Tunguser), hvilka insatt en mandschuisk
regent-ätt (dynastien Ta-tsing) och slagit under sig landets nästan hela
civila och militära förvaltning.
I det följande menas ständigt, der ej annorlunda angifves, endast
de egentlige kineserne.
Kroppsbeskaffenhet: gestalten medelstor, väl bygd, i allmänhet
något svagare än Europeernes. Ansigtet rundt, platt, med intryckt
näsa, utstående kindknotor och små, sneda, svarta ögon. Svart,
stripigt, glänsande hår. Klen skäggväxt; kroppen för öfrigt hårlös.
Hudfärgen gulaktig med någon dragning åt brunaktigt. Qvinnorna
äro små och välbildade. I följd af sitt instängda lefnadssätt få de
en sjukligt hvit hy.
Språket består uteslutande af enstafviga ord, som ej undergå
något slags böjning, och hvilkas mångskiftande betydelse helt och
hållet bestämmes genom deras ställning till do öfriga orden i satsen.
Det delar sig i tre hufvuddialekter: 1) folkspråket, 2) skriftspråket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
