Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Den allmänna etnografiska utställningen i Stockholm. I. Etnografisk öfversigt. Af D:r Hjalmar Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
38
Bd I. Nr 13. — HJALMAR 8T0LPE.
i ett slags stock, i form af ett upp- och nedvändt kar, med h&l
för hufvud och händer; enligt seden i Kina, att fångar skola under*
hållas på anhörigas bekostnad, matas han af sin hustru, som bär
ett barn på ryggen; hennes små hopklämda fötter antyda, att fången
tillhör de högre klasserna; 6) fånge i bur, för att föras till
afrätts-platsen; sådana burar, i hvilka de fångne en lång tid få ligga hop*
böjda, begagnas äfven som straffmedel.
g en tafla med framställningar af straff: 1) fånge, som ledes
till afrättsplatsen; 2) fånge, som ledes ut för att få prygel; 8)
fånge, som pryglas med klufna bambuspjelor; 4) qvinna, bunden
vid en påle för att afrättas; 5) strypning; ett kring halsen slaget
tåg till vrides bakifrån med en bambukäpp, till dess qväfning följer;
6) korsfästning med maguppskärning och halshuggning.
Religion. Någon egentlig statsreligion finnes ej i Kina; hvarje
medborgare eger den fullständigaste frihet att tro och dyrka hvad
han vill, blott han uppfyller de pligter, de borgerliga lagarne ålägga
honom. Den ursprungliga folkreligionen, som till sina grunddrag
ännu fortlefver, var en med de högasiatiska folkens schamanism
be-slägtad naturdyrkan, hvilken till föremål hade i främsta rummet »de
tre grundväsendena», himmelen, jorden och menniskan, och dernäst
en otalig mängd andar, hvilka tänktes uppfylla hela naturen. Dessa
indelades i två afdelningar, nämligen högre eller himmelska, till
hvilka solen, månen och stjernorna räknades, och lägre eller jordiska,
hvilka utgjordes af bergens, skogarnes, hafvens, flodernas,
brun-narnes, vindarnes, åskans, regnets, eldens, de heliga gränsbergens
och gränsströmmarnes andar, statens och åkerbrukets m. m. skydds*
andar, samt de dödas andar, i synnerhet de gamle kejsarnes och deras,
som genom nyttiga uppfinningar gagnat (den kinesiska) mensklighoten.
Till denna offentliga dyrkan kommer den mera privata, som egnas
de andar, som tänkas beskydda hvarje provins, stad, by, gata, hus
eller fartyg etc., och den som hvarje familj egnar sina förfäder på
deras grafvar.
Med bibehållande af alla de i det föregående anförda dragen,
utbildades denna religion vidare af Kung-fu-tsze (född år 551, död
478 f. Kr.) till en öfvervägande politisk, moralisk nyttighetslära, som
genom sin ytliga optimism förvärfvat sig öfvervägande insteg hos
de högre klasserna och på sätt och vis kan betraktas såsom Kinas
egentliga statsreligion. Hvarjo stad har ett tempel, helgadt åt
Kung-fu-tsze, och i hvarje skola hänga taflor med hans namn eller satser
ur hans lära på väggarna. Det största och praktfullaste templet är
i Peking.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
