Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Den allmänna etnografiska utställningen i Stockholm. I. Etnografisk öfversigt. Af D:r Hjalmar Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ETNOGRAFISKA UTSTÄLLNINGEN. –- KINESERNE.
30
Yida djupare syftade ursprungligen den af Lau-tsze (egentligen
Li-pe-yang), en af Kung-fu-tsze’s samtida, framstälda läran om
förnuftet såsom inre verldsordning (egentligen den allt genomträngande
verldssjälen) och om Tau-te-king, det är vägen till dygd och
frälsning och förlossning från verlden och dess jämmer. Hans sedelära,
som inskärper försakelse, mildhet och undergifvenhet, kommer i sin
ursprungliga renhet nära Buddhas, men sekten tyckes hafva
urartat, och dess prester, som sjelfva kalla sig »förnuftets doktorer»
och vanligen uppträda såsom spåmän, teckentydare och trollkarlar,
hafva råkat i missaktning, så att läran numera endast eger sina
be-kännare bland den fattigaste och råaste befolkningen.
Långt senare, först år 65 e. Kr., erhöll eller,
såsom den i Kina kallas, Fo’s lära fast fot i landet och har sedan,
trots florfaldiga förföljelser, vunnit allt större utbredning bland det
egentliga folket. Den har i många fall blifvit påverkad af
-fu-tsze’s lära och afviker derigenom från den indiska och tibetanska
buddhaismen.
Dessa tre religioner intaga långt ifrån någon fiendtlig ställning
till hvarandra, utan bostå fredligt sida vid sida, så att det öfvergått
till ordspråk att »de tre lärorna äro blott en».
En stor mängd gudabilder, hvilka uppställas på de kinesiska
husaltarena och hufvudsakligen tillhöra Kung-fu-tsze’s lära, äro
ut-stälda i
Skåp 51. a troligen Tien-how, det är himlens drottning; b
troligen Sching-mu eller den heliga modren; C gudinnan Kwan-in(?);
d en uppsättning af tre husgudar, skuma i agalmatholith och,
såsom det antages, en framställning af kinesernes begrepp om den
högsta verldsliga lycka, nämligen ansedd embetsställning (i midten),
manlig afkomma (den till venster, med barnet) och (till höger) en
hög ålder, uttryckt genom ett långt skägg och en s. k.
Ta-mara-frukt, visdomens symbol i handen; © belåtenhetens gud, som
är de rikes husgud; f afbildningar i porslin och agalmatholith af
de s. k. Fo’s hundar, äfven kallade »lejonen från Korea», hvilka stå
på alla buddhistiska altaren och i kolossal storlek vid ingången till
begrafningsplatserna och de buddhistiska templen; g två modeller
till begrafningsplatser; h modell till likkista; den verkliga kistan
är naturligtvis endast af trä; i två små lackerade och förgylda
bilder af trä, tagna i Kung-fu-tsze’s tempel i Peking; k
belåtenhetens gud; 1 det långa lifvets gudomlighet, utmärkt genom den
orimligt höga hjessan; m en uppsättning af 6 husgudar af
brun-glaseradt lergods, bland hvilka man igenkänner fiera af de förut
nämnda; H två andra sådana ännu fullständigare uppsättningar af
hvitt porslin; O två små sammanhängande porslins-grupper, hvardera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
