Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Den allmänna etnografiska utställningen i Stockholm. I. Etnografisk öfversigt. Af D:r Hjalmar Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ETNOGRAFISKA UTSTÄLLNINGEN. — JAPANESERNE. 41
Sedan vattnet sjunkit, visade sig Pih-te åter, för att ur de af
gudarne utvalde qvarlefvandes bjertan utplåna det onda, som ådragit
menniskorna ett så hårdt straff, och meddela dem kännedom om
åkerbruk, konster och vetenskaper, som gått förlorade genom floden.
Åter visade ban sig under dynastien Schang (1766—1122 f. Kr.),
störtade denna ätt och satte ätten Tshoü på tronen. Sedan
kämpade han med den onde anden, hvars härskaror sägas hafva varit
understödda af en sköldpadda och en orm af ovanlig storlek och
styrka. Pih-te’s beskydd anropas vanligen vid början af
handelsföretag. Affärsmän, som haft affärer med hvarandra, pläga vid
årets slut skrifva en förklaring, att de i alla dessa affärer handlat
ärligt mot hvarandra, och medtaga denna skrift till Pih-te’s tempel,
hvarest de uppläsa den högt och bränna den, på det den må finna
väg till guden och blifva inregistrerad. Man brukar ock föra dem,
som blifvit anklagade för stöld, till gudens tempel, och om de der
ega mod att förklara sig oskyldige, låter målseganden dervid bero.
Sålunda såg den engelske missionären Gray år 1862 en gammal
man föras dit af en yngre, som beskylde honom för att hafva
stulit tyg. Ëfter att hafva bedit och brännt rökelse frågade den
yngre: »kan du inför denna bild försäkra, att du ej stulit mina
tygstycken?» Den gamle bedyrade sin oskuld, och den andre var
med denna försäkran fullt belåten.
N:o 49. a en större sittande figur, tydligen porträtt af någon
bekant personlighet. Att dömma af håruppsättningen är det en
bekännare af Lau-tsze’s lära (jemf. sid. 18); b och C två mindre
figurer, den förra manlig, den senare qvinlig, om hvilka gäller
detsamma, som om a.
Vägg 50. a åtta i tyg sydda gudabilder, enligt uppgift
för-skrifvande sig från norra Kina; b ett stort blått och hvitt fat med
afbildning af fabeldjuret Ki-lin, som säges hafva ben och klöfvar
af en ko, hufvud af en drake och kropp af ett får, fast betäckt
med fjäll. Om djurets egenskaper och betydelse samt fatets ålder,
se sid. 31; d två pappersdrakar, jemf. sid. 23.
0
Japaneserne.
Landets inhemska namn, Dai Nippon, d. ä. Stora Nippon, är
bil-dadt genom sammandragning af Nichu = dag eller sol och kon 1.
fon = ursprung och betyder således soluppgång. Det är dock ej af
rent japanskt ursprung, utan uppkommet genom förändradt uttal af
det kinesiska namnet Ji-pon, på Kantondialekt Jäppon, hvaraf vårt Japan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
