Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Den allmänna etnografiska utställningen i Stockholm. I. Etnografisk öfversigt. Af D:r Hjalmar Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
54
Bd I. Nr 13. — HJALMAR STOLPE.
bröstet hängande bladformiga prydnaderna (hvilkas betydelse är
förf. obekant) är anbragt samma vapen, som å den civila drägten
N:o 59; b en simplare rustning af svart lackeradt jernbleck;
masken är en i>saru-bbi>; C en officer i praktrustning i rödt och guld;
utanpå rustningen bäres en röd rock utan ärmar, fodrad med
grön-blommigt siden och på ryggen prydd med länsherrens vapen, utsydt
med hvitt tyg; i handen håller bilden en rödlackerad, rörformig
hylsa, som trädes i ett par öglor på ryggen af harnesket och tjenar
tillx att deri fösta en med vapnet prydd liten flagg, som sitter på
en stång af ett par alnars längd; masken är en d rust-
ning af plåt med men-bb-mask; i en ögla å bröstharnesket hänger
en liten krigssolfjäder af jern; 6 rustning af lackeradt papp; hjelm
med svart tagelplym; masken är en t rustning af jern;
masken en men-bb.
N:o 91, b. Krage, som föstes vid hjelmen (N:o 68, I), för
att vid eldsvådor skydda ansigte och hals.
Det japanska ridtyget utmärker sig mera genom sin prydlighet,
än gonom en praktisk form. Sadlarne äro små, lätta och väl gjorda,
men obeqväma; stigbyglarne, som hafva en mycket egendomlig,
klumpig form, nyttjas mycket högt uppspända, så att ryttaren måste
sitta med högt uppdragna knän; sporrar äro okända, men deremot
nyttjas ridspöet så mycket flitigare. Hästskorna äro af flätadt gräs
och bindas fast vid hofvame; de utnötas fort, och folket plägar
der-före mäta väglängden efter antalet utnötta hästskor.
N:o 76. a En präktigt lackerad sadel med betsel och annat
tillbehör; b stigbyglar; C hästskor; d ridspö.
I Lådan 75 är i en af böckerna afbildad en träställning, på
hvilken sadlarne pläga vara uppsatte.
Sjöväsendet, som en gång var på väg att utveckla sig, så att
japaneserne på 1500-talet kunde i fartyg af egen konstruktion
utsträcka sina färder ända till Siarn, Java och Indien, gick tillbaka
sedan det år 1637 blifvit vid dödsstraff förbjudet för hvarje japanes
att lemna sitt fädernesland. Denna lag understöddes af en annan,
som ej blott noga bestämde de olika farkostslagens storlek och form,
utan äfven med stränga straff hotade den, som vid deras byggande
använde mer än ett visst, för hvarje slag af fartyg faststäldt antal
kopparbultar. Under sådana förhållanden måste sjöfarten inskränkas
till kusterna, längs hvilka en skäligen liflig trafik råder, och till det
efter en betydande måttstock bedrifna fisket. I senare tider har
man börjat bygga fartyg efter europeiskt mönster, och man har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
