Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Den allmänna etnografiska utställningen i Stockholm. I. Etnografisk öfversigt. Af D:r Hjalmar Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ETN00RAFISKA UTSTÄLLNINGEN. JAPANE8ERNE. 67 .
N:o 82. Svärd och spjut m. m., som äro utmärkande för
olika stånd (se sid. 51 o. följ.). .
N:o 83. En adelsmans sabelställning, Katana-kake (se sid.
62), jemte svärd af formen Shin-dachi, som bäres uteslutande af
Mikadons hofstat, Kuge.
Religion. Japan har tré erkända religioner, af hvilka den äldsta,
som är af inhemskt ursprung, egentligen heter (gu-
dames väg), men är mera känd under det liktydiga, från kinesiskan
härstammande namnet Shin-tö. Dess ålder är ej med visshet känd.
Med Kami menas dels gudomliga väsenden, som skapat verlden och
menniskorna, dels till gudar upphöjda menniskor (»jordiska Kami»),
som genom vishet och ädla handlingar befrämjat cftorkommandes
lycka. Den förnämste Kami är Solguden ; till honom kunna menniskorna
oj vända sig omedelbart, utan måste såsom modlare anlita någon Kami
af lägre ordning. Gudomligheten åskådliggöres genom hvita
pappersremsor (Oo-hei),som upphängas öfver altarena, å hvilka dessutom fin-
nes en metallspegel (Kagcmi), såsom sinnebild af själens renhet.
Kami-bilder förekomma visserligen i templen, men äro ej föremål för
någon slags dyrkan. En kami-dyrkares förnämsta pligter äro: att
underhålla den heliga elden, att beflita sig om ’renhet till själ och
kropp, att iakttaga helgdagar, att göra vallfärder till heliga orter
och att såväl i hemmen, som i de offentliga templen tjena gudarne
med böner och rena offer. Offren bestå af ris, frukter, te m. m.
Templen, som alltid hafya den horrligaste belägenhet, vårdas af
pre-sterne (Kan-nushi = guda-värdar), hvilka lefva af almosor. De äro
gifta och deras hustrur biträda vid de presterliga förrättningarna.
Kung-fu-Uze’8 lära, i Japan kallad Koshi-no-michi * eller Ju-do
CifSyutoi>), infördes redan vid början af vår tideräkning och har
huf-vudsakligen sina anhängare bland de lärde.
Buddhaismen (i Japan kallad B eller
öfver-fördes å 552 e. Kr. till Japan genom utskickade från konungen af
Petsi på Korea och vann slutligen en vidsträckt utbredning bland
•det lägre, obildade folket, utan att dock kunna uttränga den gamla
inhemska religionen. Snarare har buddhaismen i sig upptagit en
betydande dol af #Äm-£ö-religionens satser.
Enligt sägnen medförde de koreanska sändebuden, förutom bref
till Mikadon ** samt buddhaistiska skrifter och andra till religions-
• Kung-fu-tsze på japanska Koshi; michi = väg.
** I brefvet skall hafva stått »Denna lära är den bästa af alla. Hvad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
