Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15. - Antropologiska Sällskapets förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANTB0P0L0GI8KA 8ÄLL8KAPETS FÖRHANDLINGAR.
18
af dessa gräfningar var öfverraskande rikt och lemnade mycket vigtiga
upplysningar rörande kulturförhållandena i Grekland. En massa
kruk-skärfvor hade funnits, tillhörande den äldsta grupp af grekiska lerkärl, som
hittills Sr känd. Enligt kompetente domares utsago vore de i grafvarna
funna fornsakerna af mycket olika älder, och att icke grafvarnas inre
för-blifvit fullt orubbadt, syntes deraf, att i dem, på 8 meters djup, hittats
mynt från Greklands makedoniska tid. För öfrigt kunde man sätta i fråga,
hnruvida de fördjupningar i akropolis’ klippgrund, i hvilka dr Schliemann
funnit lik och skatter, ursprungligen varit ämnade till grafvar, al Idens lund
utrymmet der var så trångt, att liken blifvit i någon mån böjda för att
få rum; man känner intet annat fall, då grafvar förekommit inom någon
grekisk akropolis. De underjordiska, runda (bikupformiga) rum, som finnas
något utanför Mykenes akropolis, och som af gammalt kallas skattkammare,
hafva under den senare tiden, såsom det synes på mycket goda skäl,
ansetts vara grafkammare.
Herr Montelius framlade för sällskapet ett i dessa dagar hitkommit
praktverk öfver bronsåldern i Frankrike, författadt af den genom sina
arkeologiska och geologiska arbeten bekante Ernest Chantre, underdirektör vid
naturhistoriska museum i Lyon och sekreterare vid flere af de
internationella antropologiskt-arkeologiska kongresserna, äfven den i Stockholm 1874.
Derefter redogjorde herr M. för de angrepp, som från tysk sida i senare
tid gjorts mot den nordiska fornforskningen, i det man bland annat sökt
bevisa, att någon »bronsålder» aldrig kunnat finnas, redan af det skäl, att
vissa bronsarbeten ej skulle kunna åstadkommas utan verktyg af stål. Det
oriktiga i ett sådant antagande framginge visserligen redan deraf, att
Mexicos och Perus invånare vid europeernes första ankomst till dessa länder
voro alldeles obekanta med bruket af jern och stål, men det oaktadt
för-stodo att tillverka förträffliga arbeten af brons. Emellertid har den danske
fornforskaren Sophus Müller i slutet af förlidet år, genom en serie af i hög
grad intressanta försök, utförda i Köpenhamn, ådagalagt, huru de vackra,
alltid gjutna bronssaker, som äro utmärkande för nordens bronsålder,
kunnat åstadkommas med de enkla medel, som stodo bronsålderns nordbor till
buds. Dessa försök hade äfven visat, att de inpunsade sirat, som pryda
så många af de nämnda sakerna, kunna åstadkommas med punsar af brons,
äfven oin denna är af samma legering, som det arbetade föremålet. Genom
hr Mtlllers välvilja, kunde för sällskapet framläggas dels en nyligen i
Köpenhamn gjuten sköldplåt af brons, med särdeles fina spiralsirat, hvilka ej
undergått den ringaste ciselering efteråt, utan voro sådana de leranat
gjutformen; dels en bronsplåt, å hvilken de finaste dubbelspiraler och andra
sirat voro utförda medelst punsar, förfärdigade af samma metallstycke
som plåten.
Slutligen visades prof på den förvånande skicklighet i gjutning, som
nordborna under bronsåldern uppnått.
I den med anledning af detta föredrag uppkomna diskussionen dellogo
herrar Torell, B. E. Hildebrand, H. H i Idebrand och Wærn.
Herr Améen förevisade och förklarade en samling från Eldslandet
hemförda vapen, prydnader och till klädedrägten hörande persedlar, jemte en
af honom sjelf förfärdigad modell af eldsländarnes kanoter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
