- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Första årgången. 1859 /
6

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och början af detta århundrade månget fruntimmer af bättre
härkomst knappast kunde skrifva sitt namn, mycket mindre hjelpligt
stafva sitt modersmål eller på detsamma skriftligt uttrycka sina
tankar. Att ett och annat undantag då fanns och funnits redan för
längre tider tillbaka, att äfven Sverige egt qvinnor, som varit i
besittning af en på deras tid grundlig, till och med klassisk, men
också ovanlig bildning, att man i detta hänseende kan uppräkna
Drottning Christina, Vendela Skytte, Sophia Brenner bevisar
ingenting, som kan bestrida sanningen af våra anföranden. Hvarje
sekel har sina snillen, sina utmärktheter att uppvisa, och man kan
derföre ej efter deras bildning bedömma tidehvarfvets.

Den första mer genomgripande reform, som hos oss företagits
till afhjelpande af bristerna i qvinnans uppfostran, var stiftandet af
Wallinska flickskolan 1831. Det kunskapsförråd, som före denna
tid meddelades eleverna i flickpensioner, var högst obetydligt,
bestående i elementerna af Religionsundervisning, Historia, Geografi,
Fransyska och någon gång äfven Tyska språket, Ritkonst,
Arithmetik och förnämligast handarbeten. Det lilla, som inhemtades,
var dock för det mesta endast minnesverk, uppfattadt på ett högst
ytligt och obestämdt sätt, och hvaraf följaktligen ej kunde dragas
någon väsendtlig nytta. När eleverna derföre vid 14 à 16 års
ålder såsom fullärda lemnade pensionen för att, efter den straxt
derpå följande nattvardsberedelsen och confirmationen, inryckas i
hvirfveln af sällskapslifvets nöjen eller för att i tarfligare hem
biträda sina mödrar med hushållsgöromålen, bortglömdes snart
utanlexorna, hvilka ej af en utbildad reflexionsförmåga erhöllo något
värde, tillämplighet och varaktighet eller bortblandades de
inhemtade kunskaperna ofta nog på ett ganska bizarrt sätt. Den enda
läsning, hvarmed den unga flickan sedan hufvudsakligen sysselsatte
sig under en tidpunkt, då hennes tankekraft borde utvecklas,
hennes förstånd upplysas, hennes omdöme bildas, bestod i romaner,
och då man betänker den anda, som i början af detta århundrade
var herrskande i denna del af skönlitteraturen, hvars alster för
det mesta flöto ur Lafontaines, Kotzebues och deras efterföljares
pennor, finner man lätt, huru föga uppbygglig, ja, hur skadlig en
dylik läsning mången gång måste hafva varit för det unga,
oerfarna sinnet. Samma anmärkning kan äfven med skäl göras i
afseende på den nyare fransyska litteraturen; den bildning för själ
och hjerta, som kan hemtas ur Sues, Dumas’, Févals, de Kocks,
Georges Sands, med fleres arbeten torde vara mer än tvifvelaktig.
Vi upprepa ännu en gång, att vi endast tala om förhållandena i
allmänhet och att vi ej äro okunniga om, att äfven då mången

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 19:32:55 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tfh/1859/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free