Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som hastigast uppdraga en teckning af de mest framstående och
allmännast kända dragen af Miltons lefnad och karakter, för att
dymedelst på förhand ifylla de luckor, som möjligen kunna
uppstå, då författaren tror sig tala endast till sådana personer, för
hvilka dessa fakta redan äro bekanta.
Milton föddes 1608. Hans anlag voro utomordentliga och
redan tidigt framlyste det snille, som sedan gjorde honom
verldsberömd; han erhöll en i högsta grad vårdad uppfostran, hvilken
han, med ovanlig kärlek till studier och sällspord arbetsförmåga,
sjelf fortsatte långt utöfver den tid, då uppfostran vanligen anses
slutad. Han beredde sig länge och samvetsgrannt för den
odödlighet hans snille en gång skulle bereda honom, sedan det genom
studium och eftertanke så småningom hunnit utveckla sina stora
inneboende krafter. Han var nära trettio år, då han skref till
en vän:
»Hör mig och låt mig för en gång tala ur en högre ton utan
att rodna. Du frågar hvad jag väntar af mig sjelf. Med Guds
hjelp, ett odödligt namn! Men hvad gör jag? Jag låter mina
vingar växa och bereder mig till flygt, men min pegasus är ännu ej
stark nog, att bära mig till ljusets rymder.»
Milton ansåg sig således ej färdig vid en ålder, då de fleste
af nutidens unga skalder redan uttömt sina brådmognade krafter.
Törhända ligger häri en lösning af den frågan, som så många göra,
huru det kommer sig, att vi väl hafva rika gåfvor, stora anlag,
lofvande snillen ibland oss, men sällan eller aldrig någon, som
håller hvad han i början tycktes lofva.
Milton hade redan vid universitetet gjort sig bemärkt, så väl
genom sin kärlek till studier, som genom sina öfverlägsna anlag,
och skref mycket redan som ung, dels latinsk, dels italiensk poesi,
samt på modersmålet en del af sina smärre poemer; men sina
bästa krafter sparade han. Vid hemkomsten från en resa i
utlandet bosatte han sig i London, der han egnade sig, dels åt
fortsättningen af egna arbeten och studier, dels åt uppfostrandet af några
söner till närmare vänner, medan han nu som alltid förde ett stilla,
måttligt och arbetsamt lefnadssätt. Först omkring år 1641 indrogs
han i tidens politiska och kyrkliga stridigheter, då han alltid ställde
sig på frihetens sida, så väl i politiska som i religiösa frågor och
skref mycket emot biskoparne och den rådande kyrkan, »för att
hjelpa Puritanerna mot Prelaterna, som voro dem öfverlägsna i
lärdom,» såsom han sjelf sade. Det var, enligt Johnson, under
utarbetandet af en af dessa ströskrifter, som han först kom till
ett rätt uppskattande af sina egna krafter och inom sig gjorde ett löfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
