Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna uppfånga den snabba rörelsen af hans öga — spejande
förgäfves efter en stråle af ljus — att vi kunna läsa i hans ädla
anletsdrag den stolta och sorgliga historien om hans ära och hans
olyckor. Vi föreställa oss med hvilken andlös uppmärksamhet vi
skulle lyssnat till hans minsta ord, med hvilken passionerad
vördnad vi skulle knäböjt att kyssa hans hand och väta den med våra
tårar, med hvilken ifver vi skulle sökt att trösta honom — i fall
en sådan ande kunnat behöfva tröst — för försummelserna af en
samtid, ovärdig hans snille och hans dygder, med hvilken glädje
vi skulle hafva bestridt hans döttrar eller hans qväkarevän,
Elwood, rättigheten att läsa Homer för honom eller uppteckna de
odödliga stancer, som föllo från hans läppar.
Dessa äro måhända dåraktiga känslor, och dock kunna vi ej
blygas för dem; icke heller kunna vi sörja, om hvad vi skrifvit
skulle i någon mån väcka samma känslor inom andras sinnen. Vi
hafva ej mycket för vana att afguda hvarken lefvande eller döda.
och vi tro att det icke gifves något säkrare kännetecken på en svag och
illa ordnad intelligens än denna böjelse att i tid och otid höja till
skyarne. Men det finnes några få karakterer, som hafva bestått
vid de nogaste granskningar, i de strängaste prof, som blifvit
pröfvade i ugnen och befunnits rena, som blifvit vägda på
vågskålen och befunnits fullvigtiga, som af mensklighetens
sammanstämmande medgifvande blifvit förklarad fullt gediegna, och hvilka
tydligen blifvit präglade med den Allrahögstes egen bild och
öfverskrift. Vi hoppas kunna säga att vi förstå uppskatta desse
män och till dem räkna vi Milton. Åsynen af hans böcker,
ljudet af hans namn, äro oss kära. Hans tankar likna de
himmelska frukter och blommor, som den jungfruliga martyren i
legenden nedskickade till jorden från Paradisets trädgårdar och som
utmärkte sig, icke allenast genom utomordentlig skönhet och doft,
utan genom en underbar förmåga att stärka och hela. De hafva
en gudomlig kraft, icke allenast att tjusa utan ock att höja och
rena. Icke heller afundas vi den menniska, som kan studera den
store skaldens och fosterlandsvännens lif och skrifter, utan att
söka täfla — väl icke med de sublima verk, hvarmed hans snille
riktat vår litteratur — men med det nit, hvarmed han arbetade
för det allmänna bästa, den styrka, hvarmed han såg ned på alla
frestelser och faror, det dödliga hat han bar till bigotter och
tyranner, och den osviklighet, hvarmed han till sista andedraget
förblef sitt land och sig sjelf trogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
