- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Första årgången. 1859 /
86

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Gérard slutade berättelsen under sina åhörares glädtiga
bifall, då en person, stående framför honom, tog ordet och yttrade:

»Vet ni, hvad som sedan tilldrog sig?»

Allas ögon vände sig mot den som gjorde denna fråga. Det
var en medelålders man, med ett fint, qvickt, lifligt utseende och
med en hållning, som påminte om »un gentilhomme d’ancienne race,»
så förnäm, distinguerad och obesvärad var den. Han fortfor med
ett skälmaktigt leende:

»Konstnären, belåten med den summa han erhöll, lofvade att
framställa hymen på ett sätt, att den skulle på samma gång
behaga både älskare och äkta män; och efter en tid öppnade han
sin atelier, och exponerade för publiken det mästerprof, hvilket han
kanhända oförsigtigt nog utlofvat. En stor menniskomassa samlade
sig, men endast få personer i sender kunde få tillträde. Taflan
var uppställd i fonden af ett långt och smalt galleri, och färgorna
med så stor konst använda, att de alstrade en synvilla, som gjorde
att hymen föreföll alldeles förtjusande för dem som betraktade
honom på afstånd. På nära håll åter, var det mycket olika; man
kunde då ej ens förstå, hvad som vid första anblicken så
mäktigt hade tjusat!»

Gérard och hans gäster yttrade skrattande sitt bifall till det
improviserade glada skämtet, och jag begagnade mig af
ögonblicket, för att obemärkt göra mig underrättad om, hvem den angenäma
berättaren, med den eldiga, anderika blicken var — döm om min
förvåning, då jag fick veta att det var den store Humboldt!

Hans verldskunniga ryktbarhet såsom vetenskapsman gjorde att
jag tänkt mig honom full af den djupaste lärdom, de högsta
insigter, men förundrade mig öfver hans qvicka glädtighet, hans lifliga
inbillning. Med mera erfarenhet, har jag likväl sedan öfvertygat mig,
att man lika litet upphinner vetenskapens djup och ljus, utan liflig
fantasi, som man utöfvar skön konst eller frambringar några
fiktionens alster af första ordningen utan grundliga studier och
allmänt vetande.

*


VÅR PORTFÖLJ.


Markis de Custine afgaf en gång följande satiriska karakteristik
öfver några bland de nationer han lärt känna under sina resor:

Ryssland är en ung, skön, förnäm herrskarinna, litet
misstänksam, litet ömtålig, som all nyuppkommen storhet; hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 19:32:55 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tfh/1859/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free