Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Urmakaren behöfver blott i sitt eget hem undervisa sin hustru, sina
döttrar eller qvinliga anhöriga, hvilka till och med blott på lediga
stunder, och utan att åsidosätta det vigtigaste af sina husliga
göromål skulle kunna fullgöra hvar och en sin del af urets finaste
maskineri De skulle t. ex. kunna göra det på samma tid, som de
förr användt till de arbeten, hvilka ångan nu öfvertagit — i stället
att spinna och väfva, snart nog kanske äfven i stället att sy, och
dermed inbringa långt mera för hushållet. — I Stockholm hafva
vi, hos en af våra skickligaste urmakare, sett hans hustru deltaga
i arbetet, och önskligt vore att exemplet följdes. Ett annat yrke,
som borde lämpa sig väl för qvinnan, är boktryckeri, ett yrke,
hvilket kräfver allt talrikare arbetare, ju mera mängden af läsande
med hvarje år tillväxer och der således rum icke skulle fattas henne.
Det finnes för närvarande ett enda boktryckeri i Sverige, hvilket
skötes af ett fruntimmer; som det redan några år varit i gång
antaga vi, att det drifves med ordning och skicklighet och vi hafva
således äfven häruti ett enstaka exempel att framställa till efterföljd.
Förmodligen användes der äfven fruntimmer såsom korrekturläsare
och sättare, likasom vi veta att det sistnämnda äfven försökts af en
eller två boktryckare i hufvudstaden, men, såsom man sagt oss,
utan framgång. Men hvarför? frågade vi en boktryckare. Han
uppgaf tvenne orsaker, neml. först att man hellre väljer gossar, emedan
flickorna merendels äro okunnigare och mindre säkra i stafning
än dessa. Hvaraf kommer detta? Icke af bristande förmåga hos
flickan, det veta vi alla, men väl af bristande tillfälle att få lära.
För gossen finnes i hvarje stad elementarskolor, der han kan fortsätta
sina studier om han vill, ända tills han blir mogen för högre
tillämpningsskolor eller universitetet — och det utan att det kostar honom en
skilling. Flickan åter måste betala för hvarje gnista vetande hon vill
inhemta utöfver hvad som bibringas henne i småbarnsskolan eller
församlingens flickskola[1], hvilka ofta nog förestås af personer, som sjelfva
väl behöfde studera rättstafningen. Vi känna mer än en fattig
flicka, som om nätterna med handarbete måste inbringa den
summa, hennes skolgång kostar, under det att grofsysslorna i det
torftiga hemmet ofta ej lemna nödig tid till hemstudier, hvarför den
dyrköpta undervisningen mången gång blott blir half. En af
Sveriges ädlaste menniskovänner, Professor C—, har länge ifrat för
bildandet af högre friskolor för flickor; måtte hans vackra
bemödanden en gång krönas med framgång! Vi se blott af ofvanstående
exempel huru behöfliga sådana skolor äro. — Det andra svaret på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
