Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till minnes, om hvilka han älskade att höra äfven de obetydligaste
anekdoter och hvilkas porträtter han skulle velat betala med hvad
som helst. Af de store fransyska författarne på hans tid är det
ingen mer än Montesquieu[1], som han nämner med något slags
enthusiasm och till och med Montesquieu väcker mindre hans
hänförelse än den föraktlige varelsen Crébillon den yngre[2]. — —
— — — — — — — — — —
Man må ej förundra sig att beundraren af denne plumpe och
medelmåttige skribent hade föga aktning öfrig att egna de män,
som då stodo i spetsen för Frankrikes litteratur. Han aktade sig
noga att komma i deras närhet. Han försökte afhålla annat folk
från att egna dem någon uppmärksamhet. Han kunde väl ej neka
att Voltaire och Rousseau voro utmärkta män, men han tog hvarje
tillfälle i akt att nedsätta dem. Om d’Alembert[3] talade han med
ett förakt, som, då de tvenne männens intellektuella förmågor
jemföras, förefaller ytterst löjlig. D’Alembert beklagade sig, att man
beskyllt honom för att hafva skrifvit Walpoles pasqvill mot
Rousseau. ”Jag hoppas,” säger Walpole, ”att ingen må tillskrifva mig
d’Alemberts arbeten.” Han lopp i sanning föga fara derför.
Det är likväl omöjligt att förneka det Walpoles skrifter hafva
verkliga förtjenster — förtjenster af ganska sällsynt, om ock ej
särdeles högt slag. Sir Josua Reynolds plägade säga, att, ehuru ingen
för ett ögonblick kunde sätta Claude i jemförelse med Raphael,
skulle dock en Raphael förr på nytt uppstå än en Claude. Och
vi bekänna, att vi vänta förr att få se en ny Hume, en ny Burke,
än att åter påträffa den sällsamma förening af moraliska och
intellektuella egenskaper, hvilken förskaffat Walpoles skrifter deras
förvånande popularitet.
Det är lätt att beskrifva honom genom negativer. Han hade
ej skapande fantasi. Han hade ej ren smak. Han var ingen djup
tänkare. Det gifves i sjelfva verket knappast någon skriftställare,
i hvars verk det skulle vara möjligt att finna så många hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
