Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anrättning, värdig en Romersk epikuré, en anrättning bestående endast
af läckerheter, sångfoglars hjernor, rommen af sällsynta fiskarter och
solsidan af persikorna. Detta utgör äfven i vår tanke största
förtjensten af hans roman (Otrantos Borg). Karaktererna äro illa
tecknade och händelserna omotiverade, men ehuru ringa värde
berättelsen än må hafva, slaknar dock aldrig läsarens
uppmärksamhet. Der finnes inga afvikelser från ämnet, inga beskrifningar,
som ej äro på sin plats, inga långa tal. Hvarje mening bringar
handlingen framåt. Uppmärksamheten hålles ständigt spänd. Ehuru
orimlig idéen och ehuru enfaldiga de spelande förefalla, har troligen
ingen läsare funnit boken tråkig.
Walpoles bref anses allmänt för det bästa af hvad han
skrifvit och det med rätta. Hans fel förekomma oss långt mindre
stötande i hans korrespondens än i hans böcker. Hans galna,
orimliga och ständigt vexlande omdömen om menniskor och ting
ursäktas lätt i förtroliga bref. Hans bittra, hånfulla lynne, och hans
benägenhet att förringa andras förtjenster framträda ej här med så
mycken hätsk oblidkelighet, som i hans memoirer. En
brefskrifvare måste i allmänhet vara höflig och vänskaplig emot sin
korrespondent åtminstone, om icke emot någon annan.
Han älskade brefskrifning och hade påtagligen studerat den
som en konst. Det var också i sjelfva verket just det rätta
skrifsättet för en sådan man, för en man, mycket angelägen om att
räknas till sin tids snillen, men på samma gång nervöst ängslig,
att, i och med detsamma han vann snillets rykte, förlora fatalierna
såsom gentleman. Det låg ingenting vulgärt i brefskrifning. Icke
ens den granntycktaste fashionabla sprätt — och Walpole, ehuru
författare till många digra volymer, hade mycket gemensamt med
modets fina hjeltar — kunde hafva vägrat en gentleman
rättigheten att stundom brefvexla med en vän. Huruvida Walpole
nedlade mycket arbete på sammanskrifvandet af sina bref är
omöjligt att af dessa bedöma. Der finnes stycken, som tyckas
fullkomligt ostuderade. Men sjelfva naturligheten kan vara en följd af
arbete. Der finnes andra, som förefalla utomordentligt konstlade,
men de töra hafva frambragts utan allt bemödande af ett sinne,
hvars medfödda fyndighet blifvit genom ständig öfning skärpt ända
till ytterlighet. Man är aldrig säker, att man ser honom sådan
han är. Man är aldrig säker, att hvad som tyckes vara natur
icke är maskerad konst. Man är aldrig säker, att hvad som
synes konst, icke är en blott vana, som blifvit en andra natur.
I lif och qvickhet är korrespondensen med Sir Horace Mann,
hvilken vi företagit oss att granska, författarens öfriga arbeten ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
