Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och den längtan, som mitt hjerta känner,
Och den febereld mitt hufvud bränner,
Tolka tydligt denna myth för mig:
Hjertat suckar, men ej målet vinner,
Tanken sträfvar, men ej höjden hinner,
Blott för bönen himlen öppnar sig.
| SKÖRDEMANNEN OCH BLOMMORNA. |
En skördeman jag vet med bleka kinder,
Hans namn är Död, med lian, som han bär,
Han mejar fältets ax, dem sammanbinder,
Men mången blomma ock bland axen är.
»Skall icke något skönt jag få?» han säger,
»Blott mogna axen, som der böja sig?
»Fastän för mig ock blomman värde eger,
»Jag ej en enda gömma vill för mig.»
Han ser på blommorna med sorgsna blickar
Och kysser sakta blad, som vissnat ner;
»Mig Paradisets Herre till er skickar,
»Det är för Honom jag nu skördar er.
»Min Herre önskar dessa blommor späda,»
Sad’ skördemannen och han smålog, mild;
»Ty jordens blommor ännu Honom gläda,
»Utaf Hans barndom äro de en bild.
»De skola blomstra nu i ljusets dalar,
»Planteras dit af mig, så ljöd Hans bud;
»Och helgon, en gång, uti himlens salar
»Dem skola bära på sin hvita skrud.»
Och modren gaf med tårar och med smärta
Den blomma, som för henne kärast var;
En röst dock hviskar till den armas hjerta:
»Du ej för evigt den förlorat har.»
Ej vred, ej grym, ej utan all förskoning,
Till jorden skördaren den dagen kom;
En engel mild besökte menskors boning,
Med blommor vände se’n till himlen om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
