- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Första årgången. 1859 /
180

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

måste säga, att de fortfarande höra till undantagen. Också är det
ej utan strid, möda och ansträngningar, som dessa rikare
begåfvade lyckats att påtända sina lampor med en gnista af den heliga
elden.

Se der det ena af de inkast, vi med några ord sökt besvara
och hvilket vi på det hela anse af mindre betydenhet och af
mindre motverkande inflytande på den idé, för hvilken vi strida; det
förefaller oss nemligen, som om det endast härrörde från en
mindre klar och tydlig uppfattning af hvad egentligen menas med
intellektuelt lif, eller från en ensidighet i åsigter, som kommer
individen att bedöma allt och alla efter den lilla krets och omgifning,
hvari han lefvat. Det andra inkastet är deremot af vida
allvarsammare art och synes oss tillhöra de ljusets fiender, mot hvilka
vi skulle vilja uppmana hvarje rättänkande till strid; ty det
ifrågasätter, huruvida en mer intellektuel uppfostran verkligen skulle
vara nyttig och behöflig för qvinnan. Vi vidrörde denna fråga i
vår första artikel och det smärtar oss att nödgas återkomma
dertill, att hafva blifvit öfvertygade om, att en för qvinnan — betraktad
såsom en varelse, hvilken af Skaparen äfven blifvit begåfvad med
förnuft och fri vilja, dessa menniskans dyrbaraste prerogativer — att,
säga vi, en för qvinnan så förnedrande fördom ännu skall
beherrska så många sinnen och i gruset neddraga så många rika anlag.
Vi frukta, att denna åsigt af frågan, förnämligast härrör från
männen, ehuru vi med detta uttryck visst ej mena männen i allmänhet,
då vi med glädje och tacksamhet erkänna de bemödanden, som från
deras sida blifvit gjorda, för att i detta hänseende lyfta qvinnan
och då vi med liflig tillfredsställelse erfarit mer än ett prof på
deras intresse och medverkan för det mål, hvarföre vi sjelfva arbeta.
Nej, vi mena dermed endast vissa individer och medge, att vi knappast
kunna upptänka annan grund för en sådan åsigt, än endera en
ogrundad fruktan, att qvinnan möjligen i intellektuel bildning skulle
kunna täfla med mannen och derigenom förminska det afstånd, han nu
i detta fall anser ligga emellan dem begge, samt att han således
ifrån att med öfverlägsenhet se ned på henne, skulle nödgas betrakta
henne såsom sin jemnlike i andens verld; eller ock, att dylika
inkast äro förestafvade af en sorglig sjelfviskhet, som finner det
beqvämare att i qvinnan, såsom maka, moder och syster, hellre se
den ödmjuka tjenarinnan, den omsorgsfulla hushållerskan och den
viljelösa uppasserskan, som nedgräfd i materiella bestyr, blott
tänker på att sörja för mannens, husets, barnens timliga välbefinnande,
än en varelse, hvilken, likaväl som han, har en arfsrätt att utfordra
i de skatter, hvarmed menniskosnillet och intelligensen riktat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:57:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1859/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free