- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Första årgången. 1859 /
194

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

VÅR LEKTYR.


Af senare tiders skönlitteratur har måhända ingen gren blifvit,
åtminstone bland våra landsmän, så föga studerad, så rent af
förbisedd, som resebeskrifningar. Framställa de skildringar af de
Europeiska ländernas natur och folk, dess kulturlif och konstskatter
m. m., så anser man sig veta allt sådant förut. Rhen, Alperna och
Medelhafvet, Peterskyrkan och Tuillerierna, Raphael och Murillo,
Canova och Thorvaldsen, allt det der är ju gammalt nytt; man tror
sig känna det på sina fem fingrar, äfven om man aldrig sett det,
och har man sett det — ja, då vore det ju en galenskap att
bortslösa tid och pengar för att lära känna andras åsigter! — då har
man nog af sina egna ljufva minnen och sensationer, underhjelpta
och riktade af en Bædekers eller en Murrays välvilliga
fingervisningar. Bjudes man deremot en beskrifning öfver aflägsna
verldsdelars halfciviliserade eller vilda folkslag och länder, undanskyller
man sig med en förklaring, att dessa trakter ligga alltför långt bort
i verlden och äro alltför barbariska att kunna ingifva bildade
personer något intresse. Blotta namnen, som förekomma i dessa
resebeskrifningar gifva stundom en förevändning att lemna dem åsido.
Ord sådana som Ngami, Naitjo, Otjihako-tja-Muteija, Otjironjuba
m. fl. förefalla barbariska för öron, vana vid de romaniska
språkens lena vokalljud eller de germaniska stammarnes hårda, men
rena och klangrika språk — och en Livingstone, en Barth, en
Andersson, en Atkinson, Kane och otaliga andra förblifva olästa,
likasom en Kohl, Dickens, Taylor, Andersen, Beecher Stowe, Ida
Pfeiffer
, Fr. Bremer m. fl., ehuru af alldeles motsatta orsaker.
Att ingen af dessa förevändningar äro rätt giltiga, torde den egna
erfarenheten bäst bevisa, om man blott vill gifva den tillfälle att
döma. Öfvertygade härom, hafva vi inom Vår Lektyr äfven inrymt
en plats åt denna gren af litteraturen och vilja i detta häfte lemna
hänvisning till några goda författare, som förtjena att läsas, både
af dem, hvilka, likt många nu för tiden, ständigt lefva på resande
fot, och af de ännu flere, som sitta beskedligt hemma vid
fädernehärden. Det finnes så många olika sätt att resa, äfven om man
alla färdas utefter samma jernvägslinier, så många olika sätt att
se och uppfatta saker och ting, äfven om man alla skulle beskåda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 19:32:55 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tfh/1859/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free