Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oaktadt han samvetsgrannt och noga uppfyllde de åligganden,
som tillhörde hans kall, samt träget skötte de studier, hvaråt han
så ifrigt egnade sig, öfvergaf han dock ej helt och hållet de
litterära sysselsättningar, hvilka sedan barndomen varit honom kära.
Redan vid 15 års ålder inlemnade han till »Juvenile Library» en
öfversättning från Horatius, som prisbelöntes, hvilket äfven var
fallet med åtskilliga af honom senare skrifna artiklar. Några året
derpå författade och i »Monthly Mirror, en månadtlig tidskrift,
införda stycken ådrogo honom någon uppmärksamhet och förskaffade
honom ett par värderika bekantskaper. Uppmuntrad af denna lilla
framgång, beslöt han utgifvandet af en mindre samling poemer, för
att derigenom möjligen kunna realisera en länge närd älsklingstanke,
den att vid universitetet fullborda sina studier. Denna plan hade
nu blifvit honom så mycket kärare, som han hyste en liflig önskan
att egna sig åt det presterliga ståndet, dels i anseende till den inre
kallelse, han derföre kände, dels emedan en tilltagande döfhet
hotade att stäcka hvarje vidare framsteg på den juridiska banan.
Hans vänner styrkte honom i afsigten att publicera sina
dikter, men tillrådde honom derjemte att förskaffa sig tillåtelse att
dedicera sin bok åt någon förnäm dam, som kunde gifva den anseende
och spridning. Efter flera misslyckade försök, många
förödmjukelser och lång väntan, under hvilken manuskriptet till och med
troddes förloradt, erhöll han slutligen Hertiginnans af Devonshire
samtycke att emottaga hans dedikation.
Så snart den lilla samlingen utkommit, sände han exemplar
deraf till redaktionerna af åtskilliga tidskrifter och tillkännagaf tillika
arten af de förhoppningar, han byggde på framgången af detta sitt
första litterära försök. Derigenom afväpnades dock ej en ofta
ensidig och skoningslös kritik, och med känslor af smärta och
missmod läste Kirke White en tid derefter en i gäckande, medlidsam
ton skrifven recension öfver hans poemer, deri väl inga af deras
förtjenster, men åtskilliga af deras brister skoningslöst påpekades.
I ett bref uttrycker den unge författaren sålunda den
nedslående verkan, denna hjertlösa kritik utöfvade på honom:
»Den ogynnsamma recensionen i Monthly Review öfver mitt
olyckliga arbete har tillfogat mig ett djupare sår, än ni kunde hafva
föreställt er; dock ej så mycket i litterärt hänseende, som fastmer
derigenom att den angriper min heder. Den framställer mig helt
och hållet som en tiggare, hvilken går omkring, sökande insamla
pengar, för att kunna bekosta sitt underhåll vid universitetet, då
boken är fullkomligt värdelös; och denna framställning har hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
