- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Första årgången. 1859 /
243

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Allen gör, eller kan göra, och du behöfver mig bättre än han,
hvilket jag också sade honom, då han begärde mig till hustru.»

»Jag, Bessie! Fattig och blind! Jag din man!» Han vacklade,
som om han fått ett häftigt slag, men hon höll honom stadigt uppe.

»Om du ej vill det, Richard, är det slut härmed. Du känner
mig för väl, sedan dessa tre åren, för att icke veta, att jag menar
allt hvad jag säger, och att jag endast ville förvissa mig om din
kärlek, innan jag tillät min att synas. Du skulle aldrig ha begärt
detta af mig: Men — här är jag. Jag bjuder dig mig sjelf, min
kärlek, mina omsorger och mitt sällskap, om du vill emottaga dem.
Richard, låt mig bli hem och stöd och ljus för dig.»

De hade nu lyckligtvis upphunnit kapellet, ty det mod,
hvarmed Bessie beväpnat sig, var nära att öfvergifva henne. Uti den
dunkla halfskymningen såg hon kyrkoherden, i sakristian, lutad
öfver sin bok, såsom han brukade när han väntade dem der. Den
blinde hörde de närmande stegen och den vänliga
välkomsthälsningen, då han nalkades altaret, samt ljudet af andra röster på
läktaren uppöfver dem.

»Låt det bli verklighet; det är ännu blott en dröm», sade han, och
de knäböjde bredvid hvarandra för att emottaga pastorns välsignelse,
ty den värdige prestmannen visste, hvad som föregick i deras hjertan
och att lofsången och tacksägelse-hymnerna hädanefter skulle höjas
ur innersta djupet af Richard Langdons själ, till Honom — — »från
hvilken all god gåfva kommer


*


TOFFLORNA.[1]


        Till studium af antikens skor
En lärd sitt hela lif bestämde,
Och hvar de Grekers skodon klämde
Brytt mången hjerna, som jag tror,
Man derför mig ej torde lasta,
Om, en passant, jag här vill kasta
En blick på Toffelns historik,
Dess reglemente och taktik,
Hvars verldshistoriska betydning
Ej tarfvar någon slags uttydning.


[1] Versifierad bearbetning af Erik Böghs »Om Töffler. Forelæsning for
Ægtemænd — værende og vordende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 19:32:55 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tfh/1859/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free