Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lectuel uppfostran, der de äro näbbiga nog emot oss gamla, att
påstå det vi ingenting lärde i vår ungdom; och det, må ni tro, stack
mig, som, på min tid, hölls ett halft år i den förnämsta skolan i
vår egen residensstad, der jag lärde ganska mycket, fast jag intet
hörde talas om något lectuelt, nej inte det bittersta. Men, när jag
kom hem, kunde jag både hälsa godmorgon och taga godnatt på
franska, och dessutom säga »comment vous portez-vous, mon cher
Père?» och »dormez bien, ma chère mère». Och, om ni vill tro mig
eller ej, så kunde jag repa upp, rent som vatten, hvareviga enda
stad i tre hela provinser, förutom Stockholm och Götheborg. Och
hvad historien anbelangar, så visste jag pertinent hvad alla
lefvandes kungar hette, både i Sverige och Danmark, Tyskland och
Ryssland, och många flera land, som ingen kan begära jag nu skall
minnas, när det är så länge se’n. Räkna, sa’ mamsell’n, behöfdes
inte, ty det lärdes af sig sjelf, när jag kom hem och skulle börja
köpa ägg och smör m. m.
D:lle Prude. Men det var likväl bra orätt.
Fru A. Rätt var det, säger jag. Men mitt mesta göra
var då att sy på min märkduk. Också var den tre
qvarter i fyrkant, med Adam och Eva på midten, och
kunskapen, och ormen, och äpplet, och alltihop omgifvet af en tjock
törnrosgerland, och hela slägtens namn i förgät-mig-ej-kransar, och
krona, och spira, och nyckel, och stege, och tupp, och mycket mer
ändå, och allt sytt i brokiga färger och med puraste silket. Den
sattes också i glas och ram, hängdes öfver söta mors soffa och
begapades af alla främmande. Det svåraste jag hade, var att spela
på Clavecin, fast jag ändå lärde mig: »Nu hvilar hela jorden;» men
tänk, att när jag kom hem och skulle låta höra mig, hade jag
glömt bort slutet. Jag började om igen många gånger, men det
ville ej gå; slutligen sade söta far: »nu tror jag det är bäst du
också hvilar», och så vardt det slut med min musik-spelning.
D:lle Prude. Var det ej också bra kort skoltid?
Fru A. Tiden var tillräcklig för mig, som hade både
landtegendom och hus i sta’n att få i arf, och icke behöfde bli
guvernantska.
Hennes nåd. Nå, nå, lilla kusin Rebecka, den der uppfostran
var väl ej mycket att skryta af, men det är ej underligt, då kusin
är öfver 80 år. Jag deremot, som är betydligt yngre, och flera år
senare kom i den bästa pensionen i en af våra största
provinsstäder, kan bäst bedöma huru mycket pretentionerna på
kunskaper och talanger då hade tilltagit. Min far hade också tillfälle att
hålla mig der ett helt år, så det var ej underligt, att jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>