Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
broderi, eller klinkande på piano eller på guitarre, under det att
hennes stackars mor, som sträfvar i köket från morgon till qväll,
väl behöfde dottrens biträde vid tarfliga hushållsgöromål; och hon
skall måhända afslå det giftermålsanbud, som göres henne af
någon redlig och arbetsam man ur hennes egen samhällsklass,
emedan hon anser sig i bildning stå högt öfver honom, eller hon icke
tror sig vid hans sida kunna finna det ideal af huslig sällhet, som
hon efter någon roman uppställt för sin inbillning.
Dessa brister i den uppfostran, som meddelas det uppvexande
qvinliga slägtet, kan man icke så snart hoppas få afhjelpta,
åtminstone icke förr, än föräldrar lärt sig klart inse nödvändigheten att
lemna sina döttrar en uppfostran, omfattande såväl
själsförmögenheternas harmoniska utbildning hos den unga qvinnan som ock en
tidig riktning åt hennes naturanlag för någon konst- eller
yrkesskicklighet, på det att hon i denna skicklighet, ehvad öden än må
möta henne, må ega ett tryggt stöd för sin sjelfförsörjning, för sin
oberoende samhällsställning. Dessa brister skola emedlertid
säkerligen till stor del qvarstå intill dess att Staten upprättar
elementarundervisningsverk för qvinnan, likasom för mannen; att Staten
anser det uppväxande qvinliga slägtet förtjent af samma vård som
det manliga; och att Staten icke längre lemnar utan kontroll den
undervisning i flickskolor för de bildade samhällsklassernas döttrar,
som nu allena är föremål för enskild företagsamhet. Till
åtgärderna från Statens sida i denna del, — hvad under närvarande
förhållanden i första hand bör göras — härtill torde vi framdeles
blifva i tillfälle att återkomma.
Beträffande derefter den anledning till bristande utväg för den
ogifta qvinnan till sjelfförsörjning, som kan sökas i de hinder,
hvilka lagstiftningen ännu lägger för ett fritt användande af
hennes arbetskrafter, måste vi först med tacksamhet erkänna, att
under de senaste 14 åren, flere steg till ett bättre tillstånd hafva
blifvit tagna och att ett vidsträcktare fält blifvit öppnadt för
qvinnan, att, genom arbete, kunna bereda sig en tarflig utkomst. Det
torde måhända icke anses olämpligt, att i minnet återkalla hvad i
detta hänseende blifvit åtgjordt, äfven om vi dermed skulle ådraga
oss beskyllningen att trötta våra läsare med några lag-paragrafer.
Men mången bland Tidskriftens läsarinnor känner säkerligen icke
omfånget af de rättigheter, som i senare tider blifvit qvinnan
tilldelade. Vi nämna af sådan anledning, att genom Fabriks- och
Handtverks-Ordningen af d. 22 December 1846 blifvit stadgadt:
§ 5. mom. 1. »Enka, frånskiljd hustru och ogift qvinna, som
eger Svensk medborgarerätt, tillkommer ock den näringsfrihet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
