Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kosa, dessa kalla underhafsströmmar taga på sin väg till de tropiska
länderna; vid eqvatorn har man funnit en dylik af 200 eng. mils
i bredd, hvars temperatur är 23° grader lägre än vid vattenytan.
Fiskarne visa äfven ofta ganska tydligt dessa strömmars
tillvaro och riktning. Hvalfiskens obenägenhet för varmt vatten var
första orsaken till Golfströmmens upptäckt. Vid Förenta Staternas
kuster saknar man de fiskar och hafsalster, som älska varmt
vatten och som man finner i samma latitud vid Bermudas-öarne och
i Afrikas grannskap; man ser deri ännu ett bevis på tillvaron af
en kall underhafsström. För några år sedan blefvo fiskarne i
engelska kanalen högst uppskrämda af stora skaror boniter och
delfiner — tropiska fiskslag — hvilka, ditförda af Golfströmmen,
anställde stor förödelse bland sardellerna i deras fiskvatten.
Sjöfarande påträffa ofta stora massor af unga maneter (medusæ),
som drifva längs efter Golfströmmen. Vi hafva hört en sjökapten
omtala, att han en gång vid Floridas kuster råkade in i en sådan
massa, hvilken betäckte hafvet på många mils rymd och genom
hvilken han seglade fem eller sex dagar. Då han två månader
senare återkom från England, mötte han samma flytande fält i
närheten af de Vestra öarne och behöfde då återigen tre à fyra
dagar för att passera detsamma. Dessa maneter utgöra hvalfiskens
förnämsta föda; det har derföre väckt mycken förvåning att se
dem i Golfströmmen, hvars vatten hvalen undviker. Men i nyss
omnämnda tilldragelse finner man en lösning af gåtan. Hvalfisken
uppehåller sig gerna i grannskapet af de Vestra öarne, dit
Golfströmmen sålunda från Mexikanska viken tillförer honom föda.
Detta kan först synas ganska besynnerligt, men vid närmare
betraktande finner man deri endast ett nytt bevis på det
sammanhang, den harmoni, som är rådande i hela skapelsen, på den
kärleksfulla omsorg, som äfven vårdar sig om korpens ungar och ej
en gång låter sparfven obemärkt falla till jorden.
Hafvet har sitt klimat så väl som landet och på båda ställen
är det beroende af latituden. Men då det på land förändras efter
olika höjd, förorsakas i hafvet dessa förändringar af olika djup.
Cirkulation är nödvändig så till lands som sjöss för bibehållande
och återställande af jemnvigten; denna cirkulation besörjes på landet
af vindar, i hafvet af strömmar.
Och hafvets innevånare bero lika mycket af klimatiska
förhållanden som landets, ty samma allmakt, som kläder liljorna på
marken och föder sparfvarne under himmelen, formar perlmusslan
och förser fiskarne med näring. De höra sålunda alla Honom till,
äro verktyg i Hans hand och underkastade Hans lagar. Man kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
