- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Femte årgången. 1863 /
247

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mäktiga, men brustna harmoni. Hvad äro Beethovens, hvad
Mendelsohns mest storartade tonbilder emot detta? Och dock
tänker du ovilkorligen på dem. Och bränningarne sedan, hur
präktiga I Se der läugst ut slungas de fradgiga böljorna upp
emot klippan, högt, högt 1 likt den praktfullaste luftbägare, ett
helt fyrverkeri i skum; der åter löpa de utefter (jellryggen lik
en frustande stridshäst med flygande man. Der midt ut på djupet
reser sig skyhögt en väldig vattenpelare och brister i tusen
spillror mot ett osynligt skär — ocli se här längre in, hur våg
efter våg studsar mot klipphällen och kastar hela kärfvar
at’ snöhvitt skum upp mot dess topp. Till och med här i vår
lugna vrå hopa sig böljorna och tyckas likasom samla all sin
kraft tör att slutligen slunga en yrando skumhvirfvel högt
öfver vår väg. Nu lägga de sig åter, mcu blott för ett
ögonblick; kom låtom oss skynda förbi medan vägen är fri — så deri
— en minut till, och du hade fått dig ett kyligt famntag af
den falska Rau; nu slapp du med en af hennes saltaste
kyssar. — Här välja vi se’n, 0111 du vill, en tryggare plats ibland
klyftorna och njuta af det präktiga skådespelet, tills du tröttnat
vid naturkrafternas sublima kamp, och längtar efter
fredligare nöjen.

Kanske väljer du då en vacker eftermiddag cn färd till den
täcka Backudden, med uppdukade kaffebord i trädens skugga.
Eller en utflygt till det vackra Rosenlund, smekt af sol och
våg, skuggadt af yppigt löfverk, kiansadt af murgrön och
ca-prifolium — ett stycke af den skönaste naturpoesi, fattadt i
ram af skroflig granit. Eller älskar du mera det halfdunkla,
mystiska behaget af ett qvällstycke — en sjunkande sol — ett
glödande färgspel öfver himmel och haf — ett mildt förtonande
af alla skarpa nyancer — ett sakta bortsmältande af allt bjert,
allt kantigt, allt oharmoniskt i färg, i form, i ljud — en
mörknande rymd — ett blånande haf — ett hviskande sorl mellan våg
och vind — en växande hägring af strand ocli klippor, stigande
i högre väldigare gestalter kring land och vatten. Tyst! —
ett ackord 1 hur rentl hur ljuft! — ännu ett! — det är
tonernas vågor, som dallra öfver vattnet. Kom, låtom oss lägga ut
årorna; redan hvimlar hamnen af seglare; staden tycks slumra;
högt öfver den vakar fyrens klara öga, men längst i söder
ligger ett glänsande skimmer öfver vattnet och locka seglarno med
hemlig tjuskraft. Tonernas vågor följa, stigande i styrka och
klarhet. Allt mera närmar sig strålfloden derborta — båt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 21:25:05 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tfh/1863/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free