Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
torde i vår sociala utvecklingshistoria vara mera betecknande än
denna, huru naturlig och anspråkslös den än ser ut.
Den närmaste följden af denna författning var naturligtvis
beredandet af tillfälle for qvinnan att erhålla den
seminarii-bild-ning och de betyg derpå, som ensamt berättiga till bättre
af-lönade platser inom folkskolan. Tre bland seminarierna
öppnades också uteslutande for qvinnan, enligt kungörelse af samma
dag som den nyssnämnda författningen.
Vid den under sista riksdagen beslutade ombildningen af
seminarierna kommer ett af dessa att indragas och de två
återstående att stärkas och vidgas i sin verksamhet.
På denna punkt befinner sig, i officielt hänseende, frågan om
qvinnan och folkskolan.
Men det rörer sig på botten af denna fråga en del elementer,
som väl behöfva belysas.
Det är nemligen icke nog, att qvinnan tillåtes blifva lärarinna.
Det måste äfven tillses, att hon måtte kunna blifva det.
Staten har gjort sitt i detta fall, då den öppnat seminarier
for henne och låter henne, med samma rätt som de manliga
lä-rarelärlingarne, komma i åtnjutande af stipendier.
Men det fordras mer. Det fordras en allmännare, starkare
öfvertygelse om qvinnans både pligt och rätt till det ifrågavarande
kallet. Det är denna sida af frågan, som vi vid detta tillfälle
ville med några ord belysa.
Det är för hvar och en, som följer med denna fråga, väl
bekant, att de qvinliga seminarierna ej varit mycket besökta.
Högsta antalet vid något af de tre seminarierna har varit några och
tjugo. Vanligen har det hållit sig under tjugo.
För ett land med nära 3000 folkskolor, synes omkring 25 à
30 årligen utexaminerade lärarinnor vara ett nog ringa antal. Det
lär emellertid förhålla sig så, att åtminstone inom två bland de
tre qvinliga seminarierna alla, som anmält sig att der få ingå som
lärlingar, blifvit mottagna.
Hvadan nu detta ringa antal? .... Hafva de unga
qvinnorna kanske beräknat, att, sedan alla skolor redan erhållit
lärare, de årligen inträffande ledigheterna ej kunna vara så många,
och derför kanske ansett sig ej böra trängas på en bana, der
befordran möjligen kunde komma att gå trögt nog?
Eller skulle de väl ansett det lefvebröd, hvarpå skolan har
att bjuda, alltför njuggt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
