Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Med en förändrad uppfattning, sä väl af sina pligter i
allmänhet som af qvinnans ställning till folkskolan hos de lyckligt
lottade klassernas qvinnor, skulle lyckligare förhållanden i detta
fall kunna inträda. Det var förr i verlden icke så ovanligt att
unga, begåfvade gossar understöddes af bättre lottade män för att
kunna gå den lärda vägen, som det hette. Det hör till och med
ännu i dag icke till sällsyntheterna att det eller det anlaget
uppmärksammas och bereder den lycklige innehafvaren deraf
understöd och fortkomst. Men huru många unga qvinnor hafva väl
hittills blifvit, för några möjligen upptäckta lärarinne-anlags skull,
tagna under armarne af ekonomiskt lyckligare qvinnor?
Qvinnan har, som bekant är, ett godt hjerta, mera godt än
mannens i fråga om att "gifva", gifva i allmänhet. Hon är
barm-hertighetens tjeusteande mer än mannen. Ilon gifver ofta illa; —
men hvems är i detta fall felet? . . . Lär henne att gifva rätt,
och, hjertat må vara huru ostyrigt som helst under de goda men
oreglerade ingifvelsernas tryck, hon lär sig nog till slut den svåra
konsten.
Men, oberoende af detta tillfälle och detta sätt, dels att
medverka till förbättring af qvinnans ställning, dels att befordra
folkskolans sak, — den lyckligen lottade qvinnan kan redan i och
genom sitt blotta deltagande i skolans angelägenheter medverka
till dess utveckling och till dess förseende med qvinliga
lärare-elementer.
Det förhåller sig nemligen så, att mången qvinna, som
egnat sina framtidstankar åt skolbanan, drager sig tillbaka vid
föreställningen om, att hon "får endast karlar att göra med" i fråga
om organisation, skolhållning o. s. v. — Qvinnor med i
skol-angelägenheterna, och många flera skulle söka bli lärarinnor än
nu är fallet vid mången fattig bygdskola.
Vi hafva hittills i dessa rader afsett den fasta skolan med
examinerade lärare eller lärarinnor. Det är väl ingen på landet
bosatt qvinna obekant, att den s. k. småskolan, dou mindreskola,
som kan öppnas i hvilken stuga som helst för den allra första
undervisningens meddelande åfr barn, som dels äro för unga dels
för aflägset boende för att kunna deltaga i den fasta, eller högre
skolafdelningens öfningar — numera af alla skolerfarna anses
såsom en oumbärlig afdelning af folkskolan, samt att qvinnan anses
sjelfskrifven till lärarinna i den skolan. Det är vidare bekant,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
