Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
hurusom denna afdelning af folkskolan redan befunnits vara af så
stor vigt och b.tydelse, att t. ex. ett landsting under detta år,
1864, beslutat bidraga ined medel for möjligheten att inom länet
bilda småskolelärarinnor. Hvilken maning ligger icke härutinnan
till den bildade, lyckligare lottade qvinnans hjerta och omdö ne!
Ilveiu skulle som hon vara i tillfälle att upptäcka de anlag, som
härvidlag äro det första erforderliga, — hvem som hon vara i
stånd, att bereda dem tillfälle till utveckling, till verksamhet!
Qvinnan, har man alltid sagt, har ett varmare religiöst sinne
än mannen. Hon har också på mångfaldiga sätt bevisat detta.
Vi vilja derföre i sammanhang ined skolfrågan erinra oin, att i
katolska länder qvinnan bevisat sin tro med sina gerningar, då
lion, såsom i Frankrike, blifvit skollärarinna icke blott for nöds
skull, icke blott för bröds skull, men äfven för sin kärleks skull.
Vi afse dessa soeura clirétienms i Frankrike, som intaga en så
anmärkningsvärd plats inom den första skolundervisningen der.
Af de 17,000 skolorna for gossar och flickor gemensamt i
Frankrike 1857 voro 2,250 under qvinliga lärare och dessa mest
"religiösa". I de 18,147 skolor der, som under året 1864 måste
emottaga både gossar och flickor, samt i de omkring 14,000 skolorna
för flickor ensamt, undervisas omkring 300,000 flickor. Staten
består jemförelsevis foga på de skolorna. En folkskolelärarinna
är der i sjelfva verket sämre aflönad än nästan hvilken annan
arbeterska som helst. Den katolska religiositeten drifver icke
desto mindre ett eller annat tusende qvinnor att egna sig åt
lärarinnekallet.
Vi hafva här talat om ett land, livars folk står lågt i
religiositet och sedlighet. Vi skola icke tala om ett i de flesta
afseenden motsatt land, Amerika, der skolundervisningen är ett
äradt värf och der den högste tjenstemannens dotter uppträdt
som lärarinna i en skola. Vi skola endast, hvad vårt eget land
angår, antyda den förhoppning, att den brist på personligt
deltagande, som vår folkskola hittills erfarit från qvinnans sida, och
som torde haft sin grund deri, att hennes idéeverld, i följd af
vissa förhållanden i vår inre utveckling, förblifvit något för skum
och trång, för att hennes [ilats inom den allmänna undervisningen
och uppfostran skulle kunnat framstå i dess rätta och fulla dager,
numera torde vara på god väg att uppställas bland minnena från
fordom. Vi skulle vilja sluta dertill af den anda, som i vissa
städer börjat visa sig råda hos de lyckligt lottade qvinnorna, denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
