Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Om tiggeri och tiggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillsluter dem för våra lidande medmenniskor, då vi i dem oftast
tro oss se svekfulla lättingar, som vilja lefva på andras
bekostnad.
Långt ifrån att vara nog förmätna att tro oss i stånd
att upptäcka medel till bäfvande af det onda vi här påpekat,
hafva vi gjort det, i det svaga hoppet att dermed väcka
uppmärksamheten hos någon eller några, som ega både vilja,
makt och insigter att göra något till dess motverkande. Vi
skulle i sannig skatta oss lyckliga, om de ord, vi här af
innersta öfvertygelse uttalat, ej förklingade ohörda som "en
ropandes röst i öknen".
Något skulle vi dock ännu vilja tillägga, rörande den orsak,
som enligt vår uppfattning och erfarenhet är den förnämsta
roten till pauperism, last och brott i vårt land. Vi kalla den
bränvinssupande och vi tro att hvar och en, som tagit
närmare kännedom om den fattigaste klassens ställning hos oss
och om orsaken till dess moraliska och ekonomiska förfall skall
instämma häri. Hvad vållar det i sanning eländiga tillstånd,
hvari många arbetare- och äfven handtverkare-familjer befinna
sig? Jo, husfadrens dryckenskap, ty till krogen går största
delen af hans stundom till och med rikliga arbetsförtjenst,
under det hustru och barn med möda kunna erhålla några
skillingar till en knapp föda. Och när han sedan hemkommer från
denna lastens och eländets härd, rusig, ej sig sjelf mäktig,
ofta vildsint, hvilka scener uppföras ej då i den usla bostaden,
der halfnakna, af hunger gråtande barn, gömma sig af
förskräckelse för den ursinnige, som de kalla sin fader, under
det den arma, af brist och lidande halft känslolösa qvinnan,
hans hustru, får emottaga de hugg och slag han utan
urskiljning utdelar. Dylika uppträden förekomma kanske dag efter
dag, hemmet blir allt tommare, allt kallare, allt hemskare,
barnen skickas ut för att tigga, emedan modren ej har något
att ge dem, och till råga på eländet hemsökas dessa kojans
olyckliga innevånare af sjukdomar, framkallade af brist och
umbäranden. Och hurudana skola de barn blifva, så till själ
som kropp, som uppväxa i en sådan atmosfer? Månne det ej
är af dem våra fängelser, dårhus och sjukhus sedermera till
största delen befolkas? Och dessa unga och medelålders män,
som tiggande stryka omkring, bleka, pussiga, sjukliga,
kraftlösa, hvad är det som brutit deras kraft och förorsakat deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
