Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Vi tala här i allmänhet, utan att taga i beräkning de
lyckligare undantag, som endast gälla vissa individer eller
möjligen korporationer, utan att räkna festtalen och
brödraförbunden kring bålen, lika berusande och ofta lika hastigt
förflygande som champagnens skumperlor, så länge de förblifva
blotta uttryck af stundens ingifvelse, af enstaka sympathier,
icke af en folken genomträngande känsla, grundad på
ömsesidigt förtroende. Utan att förneka kraften och verkan af
dessa enstaka yttringar af ungdomlig sympathi, hvilka
måhända icke rönt något annat motstånd, än det sjelfskapade, som
innebars i den politiska färg, de onödigtvis anlagt; utan
att förneka betydelsen qf de skandinaviska sympathiernas
senaste yttringar, eller tilltro oss att särskilja hvad som deri
kan vara konstladt och tillfälligt eller naturligt och
bestående, utan att förneka allt detta, tro vi dock att det skall
finnas få inom den bildade och tänkande delen af de
respektive ländernas befolkning, som, i stort sedt, vilja förneka det
förhållande vi här antydt; få, som ej skulle vara färdiga att
förena sig om ett bemödande till ett bättrp.
Störst är utan tvifvel bland qvinnorna den ömsesidiga
liknöjdheten och okunnigheten. Hvem borde det då tillhöra
att i första rummet erkänna dessa brister och söka bäfva dem?
Hvem vore närmare att genombryta den der tunna
mellanväggen, att öfverstiga den kalla förstugan, att beträda den låga
tröskeln, som skilja grannarne åt, och hittills hindrat det fria,
glada umgänget, det innerliga närmandet i glädje och sorg, i
lust och nöd? Hvem skulle väl ett sådant kall bättre anstå,
än qvinnan? den varmhjertade, finkänsliga, tänkande qvinnan?
Kan det i sjelfva verket gifvas någon försoning, något
kärleksverk, deri hon ej har sin tysta, ödmjuka, medlande andel?
Så ha vi frågat och gladt oss åt tanken, att Tidskrift för
Hemmet möjligen kunde bli ett ringa anspråkslöst medium för
ett dylikt verk. I denna förhoppning vilja vi då och då
ineddela våra läsare "något från våra grannar’, börjande ined
deras litteratur, såsom det på en gång lättast åtkomliga och
mest betecknande uttrycket af ett folks inre lif. Kunde vi
sedan framdeles hoppas på en vänlig samverkan genom direkta
meddelanden från grannfolken och sålunda erhålla några
lefvande skildringar af folk och land, af lifvet i hemmet och i
naturen, och af sambandet deremellan, af den riktning, soin gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
