- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sjunde årgången. 1865 /
109

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109

Den natursymbolik, som genomgår alla dessa dikter, är
af det finaste tycke, ämnad att anas, att förnimmas af ett
poetiskt sinne, ej att sönderplockad skärskådas af granskaren.
Bäst karakteriserar den sig också sjelf i det älskliga stycket:

Naturens Bok.

Natur, du är den boken, pä hvars blad
Jag läser oaflåtligt rad för rad
Den poesi, som skrefs af Herrens hand,
På samma språk för alla folk och land,
Och hur jag läser, blir det aldrig slut
Och aldrig jag den boken lüsit ut.
Dess språk, det är den evighetens ton,
Som klingar för vår själ från zon till
zon.-Jag hör det språket tjust i qvällens stund,
Det talas då af klara vågors mund,
Det talas då af aftonstjernan ljus,
Liksom af lena vindars sakta sits.
Med rosenläppar talar morgonen
Det kända språket till hvart hjerta än,
Och middagsljus, som nattligt mörker, vet
Det sköna språkets djupa hemlighet.
1 alltet allting tolka vill det ljud,
Som innerst, evigt, evigt ljuder — Gud.

Vi nämnde att den finska diktarinnan anslagit just den
ton vi sökte, att hon funnit "det rätta ordet",
"ursprungsordet", som, enligt den naivt djupsinniga folktron i hennes
hemland, allena ger makt öfver ondt och godt, öfver gudar och
menniskor: "kärleken". Ett löje har smugit sig på oss vid
tanken, att möjligen någon känslostormande eller hjertnupen
läsare kunde taga detta ord i den exklusiva bemärkelse, det
erhållit i dagligt tal, och hvad värre är, mången gång äfven
i dagligt lif, då man af kärleken icke förstår någonting mer
eller annat, än det "att vara kär". Vi logo, ty vi visste
väl huru föga Wilhelmina Nordströms dikter skulle motsvara
en dylik förväntan. Det är i sjelfva verket sällsynt att
finna en lyrisk diktsamling der kärleksqvädet, i vanlig mening,
har så liten plats som i denna, medan den känsla, som
ligger till grund derför, dock erhåller sitt fulla berättigande
såsom ett i själslifvet mäktigt ingripande om än ej "allena salig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1865/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free