Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
samt Svampar, men som studiet af dessa är ganska svårt,
förmodar jag att mina unga läsarinnor företrädesvis komma att
sysselsätta sig med Phanerogainerna.
Den första frågan för bestämmandet af dessa senare är
ståndarnes antal, längd och inbördes sammanhang. Denna
besvarad är klassen funnen och det gäller då att uppsöka
ordningen, hvilken beror af dels pistillernas antal, dels
fruktbildningen och dels åtskilliga andra igenkänningstecken, som
återfinnas i det uppställda systemet, till hvilket vi måste hänvisa
våra läsarinnor, då ej tid och utrymme tillåta oss att
härutinnan lemna någon utförligare redogörelse. Har man nu
kommit så långt att inan igenfunnit slägtet, hvartill den växt
man önskar bestämma hörer, återstår att uppsöka
species-namnet. Stundom kan detta vara svårt nog, enär
skiljaktigheterna emellan olika species ibland äro obetydliga och ej
tillräckligt antydda. Men öfning och vana skärpa snart nog
blicken och iakttagelseförmågan, och hvad som i början förefaller
svårt blir efter någon tids noggrant och ihärdigt studium
ganska lätt.
För att öka hågen för denna intressanta sysselsättning,
bör man att börja med till analys uppsöka sådana blommor,
som äro lätt bestämbara: såsom t. ex. sipporna (tillh.
Polyandria Polygynia), gullvifvan (Pentandria Monogynia),
smörblomman (Polyandria Polygynia), smultronblomman (Icosandria
Polygynia), Ärenpris (Diandria Monogynia) o. s. v. Fullständigare
anvisning i detta hänseende erhålles för öfrigt i den
ofvannämnda lilla läroboken af Professor Andersson, der åtskilliga
af de mest vanligt förekommande växter äro noggrannt
afbildade, tillika med alla deras delar. Den i botaniken brukliga
terminologien (namnen på växternas olika delar och deras
egenskaper) lär man sig så småningom under praktiken, om denna
ock i begynnelsen företer några svårigheter.
För att ej afskräckas af dylikt torde den nybörjare, som
saknar tillfälle att erhålla andra råd och upplysningar än
böcker kunna lemna henne, göra klokast deri att under det första
året ej sysselsätta sig med växter, hvilka förefalla svårare att
bestämma, hvaribland jag vill nämna gräs, syngenesister,
(såsom maskros, prestkrage, tistel o. s. v.) umbellater (såsom
morot, kummin, hundfloka, vildpersilja o. s. v.), och i hängen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
