- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sjunde årgången. 1865 /
132

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

öfverst på sidan ordningen, dit växterna höra. Under hvaije
växt sättes sedan namnen, så väl de botaniska som de
svenska, om man eger sådana, samt växtorten och tiden, då den
plockades, och på detta sätt tår man sitt herbarium väl o^h
omsorgsfullt ordnadt. För att sedan skydda detta mot cet
lilla skadedjuret målen, som snart nog kan förstöra det,
användes med fördel kamfert endera upplöst i sprit, då delar af
papperet dermed bestrykas, eller i bitar, som inläggas i
barbariets förvaringsrum.

Såsom vägledning för en nybegynnares första studier i
botaniken är det Linneanska systemet, som redan blifvit
nämndt, det lättfattligaste. Detta system kallas artificielt och
torde, strängt taladt, vara det enda, åtminstone allmänt
erkända och antagna i sitt slag, samt följes på många ställen
vid den botaniska undervisningen. Så voro t. ex. i de
botaniska trädgårdarna i Montpellier och Padua, åtminstone för
få år tillbaka, de der planterade växterna ordnade efter detta
system. Nyare tiders naturforskare föredraga likväl de s. k.
naturliga systemen, som äro grundade på de analogier, hvilka,
oberoende af fröredningsdelarne, förefinnas växter emellan,
hvarigenom en mängd växtgrupper med bestämda karaktersdrag
uppkomma. Sådana systemer finnas många, på olika sätt
uppställda af olika botanister, ja, man kan nästan säga, att
hvarje mer framstående botanist bild.it sitt eget system. De
mest kända och ansedda äro Tourneforts, de Jussieus, de
Candolles, Lindlei/s och, hos oss, Elias Fries’. Det
sistnämnda återfinnes äfven i de sista upplagorna af Hartmans
Flora, till tjenst för dem, hvilka vid sina botaniska studier
föredraga den naturliga klassifikationen. De naturliga
systemen förete dock flera svårigheter för nybegynnaren och det
är derföre bättre att börja med det artificiella. För
erhållande af vidsträcktare insigter i botaniken, för att bättre
kunna fatta växternas natur och inbördes sammanhang, blir
likväl sedermera nödvändigt att inhemta någon kännedom om de
naturliga familjerna. Men har man blott lyckats bli något
hemmastadd i växtverlden och skärpt sin blick genom att
anställa jemförelse mellan dess slägten, arter och individer, går
detta sedan småningom af sig sjelft.

Med ledning af de små anvisningar, som här blifvit
gifna, torde hvem som helst, som hyser intresse tör ämnet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1865/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free