Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
Då han 1815 vid restaurationen återvände till Paris,
skyndade han att skaffa sig upplysningar, rörande sin välgörande
stiftelse, men fann till sin förvåning och ledsnad, att den
blifvit öfverlemnad åt liknöjdhet och glömska, hvadan de af
honom bestämda prisen ej vidare utdelades. Han skyndade att
återställa och på samma gång tillöka dem. Detta skedde än
vidare vid hans död, som inträffade 1820, ty i sitt testamente
förordnade han att åtskilliga af de välgörande donationer han
gjort skulle förstoras, så långt hans efterlemnade förmögenhet
tillät. I följd deraf kan för närvarande för prix de vertu
förfogas öfver en årlig summa af 22,465 fr. och det litterära
priset uppgår till 21,940 fr.
Montyon stiftade dessutom åtskilliga pris att utdelas af
VAcadémie des sciences, samt anslog en årlig lifränta på 10,000
fr. åt de lasarett, som vid hans bortgång funnos till i Paris.
I sanning, den bästa minn*?stod en rik man kan förskaffa sig är
ett dylikt förevigande af sina barmhertighetsverk, hvilka
sålunda såsom en frisk och ständigt flödande källåder, sprida glädje
och välsignelse åt slägte efter slägte; och den skönaste
grafskrift, hvaraf han kan göra sig förtjent, är den, som gömmes
i djupet af tacksamma menniskohjertan des frères qu’il riavait
jamais vu.
Att Montyon var en menniskoälskande, välgörande man,
kan man ej betvifla, att ban var en litterärt bildad man,
derom vittna hans efterlemnade verk, och att han var en
angenäm sällskapsman med den elegans i sätt, den finhet i
umgängeston, som utmärkte det sist förflutna seklets sällskapslif,
påstå hans biografer. Såsom ett prof på hans själsnärvaro
berättas följande anekdot.
Som hans välgörenhet var allmänt känd, erhöll han ofta
böneskrifter och bref anropande honom om bistånd. Ett sådant inr
nehöll en sorglig skildring af det elände, uti hvilket en fattig
familj befann sig. Dess bostad var tydligt utsatt, "i händelse
herr baronen sjelf skulle vilja öfvertyga sig om sanningen af de
gjorda uppgifterna."
Montyon tyckte om att se med egna ögon och att förvissa
sig om, att hans välgörenhet ej bortslösades på ovärdiga
föremål. Han beslöt i följd deraf att sjelf uppsöka den olyckliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
