Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•938
göra Tidskriftens läsarinnor uppmärksamma derpå, i
förhoppning att bereda dem samma njutning som läsningen deraf
6känkt oss.
Resande i Egypten beskrifva det storartade intryck
pyramiderna, dessa ofantliga verk af menniskohand, utöfvat på
dem. De omtala huru ringa, huru förkrossade de känt sig
gent emot dessa minnesmärken, som trotsat årtusenden. Meu
mera beundransvärdt förefaller oss ett arbete, sådant som detta,
frukten af 50-åriga, noggranna iakttagelser, hvilka endast halt
till ändamål egen och andras förädling; och, oin vi än ej
känna oss förkrossade deraf, vid jemförelsen med vär egen
ringhet, är det dock med den djupaste vördnad vi skåda upp
till den man, som i stillhet lagt det ena årets erfarenhet och
flit till det andras, och som sålunda sammanbragt den rika
6körd vi nu ha framför oss. Att räcka Tidskriftens läsare
några ax af denna skörd — te der vår varma önskan! Måtte
de vänligt öfverse med bristerna i utförandet och låta den
goda viljan här, som i så mänga andra fall, öfverskyla
förmågans ringhet! På det arbetets rikhaltiga innehåll ej må
alltför mycket förflygtigas, torde det dock tillåtas oss att denna
gång blott sysselsätta oss med det första bandet, för att i ett
senare häfte lemna en öfversigt, af de båda andra.
Författaren bohandlar i dessa 3:ne delar icke någon viss
del af naturhistorien, utan han låter oss, i en mängd, hvar
för sig afslutade, uppsatser blicka än hit och än dit inom det
stora området. De spridda delarne sammanhållas dock
likasom af en gyllene tråd: den innerliga karleken till naturen,
en kärlek som är så mycket fullkomligare, som den
underordnar sig kärleken till det högsta, till Skaparen. Aldrig
ßåras vår känsla af den, — låtom oss utsäga ordet, —
passion, med hvilken andra vetenskapsmän ofta framhålla sin
vetenskap såsom den högsta, och derigenom söka beröfva
andra forskningsarter deras värde, ja, mången gång synas de nästan
vilja fråntaga Skaparen den ära, Honom allena tillkommer, i
det de helt och hållet sätta Honom åsido. Vi anföra såsom
belysning af denna vår uppfattning följande (Botaniska
utflygter; sid. 1.):
"Naturvetenskapernas förhållande till all vishets
begynnelse, religionen, är en omtvistad fråga. An har man ansett
naturen för den säkraste religionsurkund, än att hennes stu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
