Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•243
ning lifskrafteu genomströmmar hvarje organismens del; men
att sedermera delarnes egenskaper, såsom mjukhet, fasthet och
yttre beklädnad, bestämmas af yttre omständigheter, såsom köld,
värma; men sjelfva grunden för hvarje dels tillvaro börsökas
i den impuls, som i generationen är gifven. Då således intet
generar sig sjelft, men afladt utbildar sig sjelft, måste allt
vara inneslutet i sin princip. Denna är hjertat hos djuren
och hos växterna knapparne eller rothalsen, föreningspunkten
mellan rot och stjelk......................
. . . " Af hvarje frö uppkommer alltid en individ af
samma slag; ty intet uppkommer genom tillfälligtvis förenade
och blandade partiklar, utan efter den lag, som är
nedlagd i hvarje naturalsters väsende..............
. . . "I hvarje organisk kropp är själen grunden och
principen for lifvet, derföre är hon en och odelbar. Men i anlag
kan hon innesluta flera och hos växterna kunna dessa på visst
sätt sägas vara oändligt många. Växterna kunna nemligen,
sönderdelade i flera smärre delar, i hvarje del bibehålla lif,
och hvar och en kan utbildas till ett nytt, fulländadt
indivi-duum. "
Därmed afsluta vi våra utdrag ur uppsatsen om
Aristoteles’ växtlära, under den förhoppning, att det anförda skall
vara nog för att locka till läsning af det hela.
Det är med afsigt, som vi låtit Aristoteles tala först,
dels derföre, att han onekligen bör ha första ordet såsom den
äldste, dels derföre, att de nyare åsigter, hvilka professor Fries
representerar, lieriktiga och förtydliga de af honom framställda.
Hvad för den förre i många fall var dunkel aning, är tör den
senare klar visshet. Hvad den ene ser "såsom uti ett mörkt
glas", ser den andre "ansigte mot ansigte." Hvad de ega i
lika grad är kärleken till naturen och snillets förmåga att
uppfatta henne; för båda har hon öppnat sina rikaste skatter;
båda hafva derur tagit så mycket, de hvar for sig kunnat
med de hjelpmedel som stått dem till buds*), och oiu den
ene gagnat menskligheten mer än den andre, beror detta
måhända blott på olika tidsförhållanden. Förf. säger sjelf härom
träffande och sannt: "Det är en ringare förtjenst att ful I -
*) I sådana frågor som lifvets uppkomst veta de båda lika litet;
af den orsak trolige», att aldrig någon dödlig får eller kan lösa deD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
