Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•246
gerna tillbaka till den sunda födan, som lifvande och närande
själ och kropp, befordrar bådas helsa.
Mycket mera vore att säga 0111 det första bandet af dessa
"Botaniska Utflygter", men vi ha endast velat påpeka hvad
som synes oss vara förf.:ns hufvudtanke, helst som denna
tilllika belyser en af dagens vigtiga frågor, den om menniskans
ursprung. Att förf.:ns åsigt i detta ämne ej tillhör
hypothe-serna för dagen ses genom jemförelsen med Aristoteles, som
årtusenden förut i grunden var af samma tanke. De
uppsatser, hvilka vi begagnat för att framlägga förfrns åsigter i detta
hänseende äro: "Viixternas ursprung", "Grunddragen till
Aristoteles’ växt lär a" samt "en blick i Växtlifvet:s
verkstad"*).
Att vi åt uppsatsen: "Äro naturvetenskaperna, något
bildningsmedel" egnat större uppmärksamhet än åt flera
andra, kommer sig deraf, att den utgör likasom en inledning
till hela arbetet. Förf. bevisar först, att naturvetenskaperna
äro nödvändiga för den allmänna bildningen, innan han
företager sig att söka bibringa oss desamma. Han öfvertygar
förståndet, innan han talar till hjertat, och sedan han, genom
den oemotståndliga makt snillet eger, när det har sanningen
till mål, tillfredsställt det förra och vunnit det senare, tager
han hela vår intelligens i anspråk för att lylta oss upp till
sig; han söker ej såsom så mången annan, endast efter
popularitet sträfvande författare, nedstiga till sina läsares
ståndpunkt.
Då man läser ett arbete sådant som detta och tycker
sig inse dess betydelse för en bildad allmänhet, kan man ej
annat än önska att större delen deraf måtte kunna tillegna
sig dess skatter; men då man på samma gång känner sin egen
oförmåga att gifva en ämnet värdig öfversigt deraf, uppstår en
viss tvekan, om man bör inlåta sig på detta fält eller ej.
Vid närmare eftersinnande funno vi dock arbetet vara af allt
för högt värde att kunna förlora något genom vår enkla
framställning af dess innehåll, och föitycka ej om våra lä-a re, då
de nått. målet, d. ä. med författaren inträngt uti och lärt sig
*) Denna del innehåller för öfrigt: Om Växternas fädernesland;
Botaniska antiquiteter, med särskildt hänseende till Grekernas
Nyin-plieacéer; Växternas vetenskapliga namn, snrnt Våren, en liten
förtjusande uppsats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
