Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•273
XXXVIII. — EMMA WlLLARD.
I närvarande ögonblick, då förslag om upprättande af ett
större antal elementarläroverk för flickor på Statens bekostnad
för andra gången blifvit framlagdt inför llikets Ständer,
föreställa vi oss att eii lefnadsteckning af den utmärkta qvinna,
som var den första orsaken till erkännandet inom Förenta
Staterna af qvinnans likställighet med mannen, i fråga om rättighet
till undervisning, bör ega dubbelt intresse för svenska läsare.
Vi meddela derför, efter en utförlig biografi i American Journal
of Education, en kortare lefnadsteckning af denna vördnadsvärda
gamla Fru, hvilken ännn för några år sedan var i full verksamhet.
Mrs Willards härkomat och första uppfostran.
Mrs Wlllard föddes den 23 Febr. 1787 i Worthington,
Connecticut. Hennes fader, Samuel Ilart, härstammade från
en at’ Connecticuts grundläggare. Hennes moder tillhörde en
utmärkt och ansedd familj. Mrs Wlllard uppväxte i en
ovanligt stor syskonkrets, och hennes föräldrars mest framstående
egenskaper voro just egnade att hos dottern framkalla och
utveckla den lyckliga förening af tankedjup och praktiskt sinne,
som utmärkt hennes hela lefnad.
Båda föräldrarna liknade hvarandra i puritansk gudsfruktan, i
redlighet, i sanningskärlek och i christlig välgörenhet; till aulag och
böjelser voro de deremot hvarandras motsatser. Modren, för sin tid
väl uppfostrad, var ovanligt verksam och klokt beräknande i sin
hushållning; hon lädo sjelf hand vid de mångfaldiga hushållsgöromålen,
och förstod att med ganska inskränkta medel, icke allenast fylla sin
talrika familjs behof, utan också utöfva en vidtomfattande
gästfrihet. Fadrens håg låg mest åt bokliga studier. Vid nitton
års ålder må-ste han dock afbryta dessa, för att öfvertaga
vården af sin moders "farm". Men han afstod aldrig från sin
käraste sysselsättning; hans forskande ande sökte alltid sin
näring i goda och lärorika skrifter. Om vinteraftnarna samlade
han sin familj kring den husliga härden, till gemensam läsning
af historia, resebeskrifningar, till och med af skrifter sådana som
Locke’s, Miltons, Thompson s och Youngs. Denna läsning
blef ofta afbruten af vettgiriga frågor, berättelser, lifliga
diskussioner och qvicka infällen; ty sjelfständiga åsigter och dessas
modiga vidhållande hörde till denna familjs karaktersdrag.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
