Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•292
ställe säger Fries om de ringare gåfvorna och vi tillämpa det
här: "huru vådlig än den bekännelse må synas för en framtid,
då de tongifvande aristokraterna, snillet och talangerna,
möjligen icke vilja erkänna hjertats och flitens adel, så tveka vi
ej att uppriktigt tillstå, det naturalhistorien behöfver flera flitiga
och trogna arbetare än snillen; men, att äfven för denna
guda-gåfva finnes ett rikt fält torde Aristoteles’ och Linnet namn,
flera att förtiga, kunna vittna."
Vi ega ännu ett arbete från denna tid, afhandlande
Botanikens historia, af den ofvanför nämnda Ungius († 1658).
Detta arbete är af så egendomlig art och så karakteristiskt for
tidsandan, att en öfversigt torde intressera läsaren. Un gina
säger: I tidens begynnelse skapade Gud den skönaste
trädgård, jemte de konstrikaste drifhus; växterna voro deruti
fördelade i bestämda ordningar. Första ordningen utgjordes af
allehanda träd och örter, isynnerhet fruktbärande och
matnyttiga, hvilka i lukt, smak o. s. v. vida öfverträffade alla nu
förekommande. Det andra i ordningen var lifsens träd; det
var ständigt grönskande och fruktbärande, och dess frukt innehöll
bot emot all krankhet och förlänade evig ungdom. Det tredje i
ordningen var kunskapens träd pä godt och ondt, hvars
bestämmelse var, att Adam och hans efterkommande derunder
hvarje Sabbath skulle församlas och fira sin gudstjenst. Adam,
"som på det mest familjära sätt samtalade med Gud och njöt
Hans undervisning", började straxt gifva växterna namn och
uppfattade på det mest träffande sätt så väl växtriket i dess
helhet (växternas system?) som deras inre struktur.
Derefter beskrifves fallet och dess följder. Adam sökte,
enligt förf., så mycket som hans nu förslöade sinne medgaf,
meddela sina barn och barnbarn växtkännedom; men Cain var
ovärdig Botanikens studium. Efter Adams död florerade
Botaniken synnerligast under Noachs tid ("han var tillika den
erfarnaste sjöman, som seglade öfver de högsta bergen, det
ingen i vår tid gör efter!"); hans söner fördelade sinsemellan
uppgiften att sprida växtkännedomen i jordens olika länder.
Sedan följde konung Salomo, menskliga vishetens under; den
största konung jorden burit och af alla dödliga den djupast
bevandrade i växtkännedom. Han sammanskref en väldig
volym om växternas egenskaper och användning, hvilken såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
