Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•295
ska och utländska vetenskapsmän, ett förhållande, sora sedau
utöfvat ett så stort inflytande på alla vetenskapers utveckling.
Före deras tid nöjde man sig med den egna, trånga
erfarenheten och var nästan okunnig om de framsteg, som gjordes i
den lärda verlden utom fäderneslandet. Rudbeclcarne sökte
kunskapen hvarhelst den fanns och spred den genom sina
lärjungar till hvarje vrå af fäderneslandet. Den yngre Rudbeck
räckte dessutom en hjelpsam hand åt den fattige ynglingen
Linneus samt beredde honom tillfälle att qvarstuuna vid
universitetet och fullfölja sin löftesrika bana, just då Linneus
sjelf af brist på medel stod på väg att öfvergifva densamma.
Så bereddes steg för steg, ända ifrån hedenhös och till
Rydbeck, vägen för den fattige ynglingen ifrån Stenbrohult,
som af Försynen var utsedd att ordna de vetenskapliga
forskningarnes resultat på detta område till ett system. Sålunda
förberedes alltid under en lång tidsföljd det verkligt stora, för
att sedan fortvara under tidernas lopp. Iluru lätt öfverskåda
icke vi de årtusenden, som ligga mellan Aristoteles och Fries,
men huru många menniskolif ha dock ej under denna tidrymd
förrunnit under ett stilla och troget idkande af naturens
studium; hvem räknar väl, hvem kostar ens en tanke på all den
försakelse, allt det arbete, alla de uppoffringar, som dessa "våra
okände välgörare" måst underkasta sig för att föra vetenskapen
till den punkt, hvarest hon nu står? Det osynliga sambandet
mellan naturalhistoriens fader och den svenske
vetenskapsmannen, hvilkens panna prydes af den 50-åriga lagern, spåras
lättare, förbisåg man än den vigtiga omständigheten, att den
senare haft den förtjensten att i Sverge återställa den förras
ära, då man öfverblicka!’ hela kedjan af personligheter, som
tid efter annan framstått, och hvilka, genom att i sig likasom
afspegla sitt tidehvarf, på samma gång som de tillegnat sig alla
de föregåendes skatter, gifva ett ljus ifrån sig, som endast
fördunklas, då en ny och större stjerna uppgår på den
vetenskapliga horizonten. De hero dock alla af hvarandra och deras
relativa värde torde vara svårt, om ej omöjligt att afgöra. Så
mycket är säkert, utan Aristoteles ingen
skolastisk-speku-lativ botanisk skola — hvarken här eller i andra länder —
utan denna ingen Rudbeck, utan Rudbeck ingen Linneus*).
*) Ehuru vi ej ämna att i denna uppsats uppehålla oss vid
Linneus och hans verldsberyktade verksamhet, kunna vi dock ej undgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
