- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sjunde årgången. 1865 /
357

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•357

Ty hvad var det som beredde Fredrika Bremer denna
verldsberöradhet, som icke var ögonblickets eller den
ögonblickliga hänförelsens, ntan stilla men säkert eröfrad och under flera
årtionden ständigt utan återgång förökad . . . hvad, om icke
denna rika, för allt sannt, skönt och godt mottagliga
mensklighet, som kanske hittills aldrig hade visat sig så stark och
omfattande hos någon qvinna!

Fredrika Bremers lif var ett af de rikaste någon
menniska lefvat. Så mycket rikare ämnen skall det ock en gång
gifva minnestecknaren. Hennes historia är inväfd med vår
tids ädlaste inslagsämne, dess filantropi, och i hennes
"memoirer", när de en gång skrifvas, skall alltid en stor del af vår
tids ädlaste namn komma att inflätas, framför allt alla våra
bästa inhemska namn. Så, nog blir det en rik, likasom en
skön saga.

Men summan af detta lif, den insats den nu bortgångna
ädla qvinnan med sitt lifs gerning gjort i sin och vår tids
utvecklingsrörelse, den ligger dock deri, att en qvinna, genom
det sätt, hvarpå hon ingripit i sin tid, kunnat förvärfva ett sådant
anseende öfver hela den bildade verlden, att knappast någon
man vunnit ett större. Hela hennes lif var en kamp för
qvinnans menskliga rätt, för den förädling, som menskligheten
genom qvinnan kan vinna, om denna rätt erkännes; och hon
vann den striden, och vann den så, att, hvarhelst den striden
kämpas, der nämnes hennes namn med aktning, kärlek och
beundran.

Det var hennes romaner, skall man säga, som gjorde
hennes rykte. Ja väl. Men dessa romaner egde en rikare,
en djupare halt än romanerna i allmänhet. De syftade alla,
mer eller mindre uppenbart, och om äfveu för författarinnan sjelf
åtminstone till en början ej fullt medvetet, till ett och samma
mål: qvinnans betydelse här i verlden. Konstnären var hos
henne den för denna betydelse kämpande qvinnan underlägsen,
och gick till och med slutligen under. Men hennes rykte växte
dock allt mer och mer. Romanförfattarinnan klandrades allt
skarpare, allt skoningslösare. Man talade om orättmätigt
förvärfvad berömmelse, — här hemma åtminstone. Hennes
resebref syntes icke heller egnade att höja författarinnans
anseende. Men ryktet . .. det växte och växte likväl
oemotståndligt, och, hur recensenterna för dagen än sökte hålla igen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1865/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free