Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilaga av Sophie Adlersparre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•12
mens lif och att samtidigt afsöndra förbrukade och lifs—
fiendtliga ämnen, så dukar lifvet under.»
Nå väl! Äfven samfundsorganismen har sitt hjerta —
qvinnan, och sin andningsapparat — hemmet, och äfven här
utgöra dessa ädla, osedda, inifrån utåt verkande organer,
vilkoren för lif i egentlig mening. Äfven de måste växa med
den yttre organismen, vidgas och stegra sin verksamhet-,
om det lif de betinga, skall blifva rätt friskt, kraftigt ocli
harmoniskt.
Innerst ligger således den nya tiden och den nya
friheten i vår, i den svenska qvinnans hand — ytterst i
mannens: den ena kan ej verka utan den andra, den ena ej
stappla, utan att den andra faller, den ena ej gå under, utan
att draga den andra med sig. Någon liar sagt, kanske är
det du sjelf: det förhåller sig med fallet i den moraliska,
såsom i den physiska verlden, det tilltager i hastighet nedåt.
En moralisk svaghet, tolererad inom högre samhällsklasser,
urartar inom lägre till de gröfsta laster; en brist inom
hemmet alstrar brott inom samhället; ett fel, som hos qvinnan
kan synas obetydligt — för en ytlig betraktare behagligt
nog — öfvergår hos mannen, då lian rör sig inom
offentlighetens lägre lifs-sferer, till djupa, vanställande själslyten.
Spårar du ej här mythen om äpplet på kunskapens träd,
som går igen genom seklerna, röjande under sitt barnsliga
omhölje en evig, oförvansklig sanuing? Den första qvinnan
tog af den förbjudna frukten — i och för sig, menar man,
ett så obetydligt, ett så naturligt och förlåtligt felsteg, som
man ännu i våra dagar får höra försvaras. — Nå väl! den
första qvinnan tog ett äpple; hennes son tog — sin broders Uf!
Och samma lärdom, samma mörka varning genomgår ju
hela mensklighetens inre historia. Om qvinnan ej stiger, skall
mannen sjunka; 0111 hon är ofri, är han bunden; 0111
qvinnan ej älskar, hatar mannen; om hon ej tror, skall han
för-tvifla; om hon ej lefver ett högre, ett medvetet andeligt lif,
dör han.
Ack! väl må det heta till nationerna såsom till den
enskilde, till menskligheten såsom till menniskan: bevara
ditt hjerta, ty derutaf går lifvet!
Jag behöfver ej för dig vidare utveckla min bild och
påminna om huru, i sin ordning, hjertats verksamhet är be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
