Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
hon en gång yttrat sin längtan att få återse den täcka, fint
doftande Pyrola uniflora. Botaniska utflygter anställdes
genast! alla riktningar, och Pyroler hemfördes sif alla slag, utom
just den vackraste, unifloran. Då förklarade en vacker
morgon den unga läkarkandidaten, som tillhörde hemkretsen, och
om hvilken Fredrika Bremer brukade säga: »det är ett
stycke af den gamla nordiska kämpanaturen i den der gossen,
som en gång skall besegra alla hinder,» att han icke ämnade
visa sig på Årsta, förrän han funnit mil Fredrikas Pyrola.
Några timmar senare inträdde han också i den vackra
hörn-salongen, med ett fat, kantadt ined en krans af alla de
dittills funna Pyrolaiwt&xivA, och midt i kransen unifloran, med
sin hvita, mjella blomkrona spridande i hela rummet sitt
aromatiska doft.
Fredrika Bremer hänsyftade stundom, med en viss
grämelse, på det bundna, stela och dufna lif, ungdomen förr i
verlden fört på Årsta och älskade att na framkalla
motsatsen, genom att bereda de unga ett glädtigt, friskt och rörligt
lif i det fria; en belöning, menade hon, som de både
behöfde och förtjenat, genom det trägna, arbetsamma lif, de
hvar för sig förde under vintern. Så t. ex. gick man vid
höbergningcn alle man ur huset, och deltog på allvar i det
muntrande arbetet. Så snart vädret var vackert, föreslog
hon långa fotvandringar utåt godsets egor, för att göra
besök i stugorna, tala förstånd med de vuxna, komma barnen
att visa skrattgroparna i sina frodiga kinder och lindra eller
trösta de sjuka. An åter ställdes deri mödosamma kosan,
med Fredrika Bremer såsom vägvisersku, till något högt berg
i grannskapet, derifrån man hade en herrlig utsigt, som lioti
sedan barndomen med förtjusning mindes. An gjorde man
utflygter i skärgården, omvexlande till sjös och lands; än
firades några minnesdagar, i hemmet eller i grannskapet,
eller några folkfester för godsets underhafvande, förskönade af
de vackra, fyrstämmiga sånger, som ungdomen dagligen
in-öfväde. Ibland äter gällde det ett besök hos den talrika
familjen i prestgården, der samtalet med församlingens
själaherde vände sig mera kring christendomens praktiska än
theoretiska frågor, mera kring det christna lifvet än den christna
dogmen, mera kring medlen för ingjutande af ordets anda
i hjerta och lefverne, än kring methoden för inskärpandet af
dess bokstaf i begrepp och minne. På hemvägen såg man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
