Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
lekens hägn, och först så gifva det en fullt, en helt mensklig
prägel — skola vi vända oss bort från denna höga uppgift
blott af en oädel och onödig fruktan att qvinnan skall
komma att gå mannen, modren att gå fadren i vägen!?
Men efter vi en gång börjat fråga, så låtom oss rikta
några framtidsfrågor äfven in på det. praktiska området. Att
nationalekonomien, statskunskapen, samhällsläran, statistiken,
t. o. m. rättshistorien ega områden der qvinnans förmåga
icke allenast är användbar, men behöflig, det skall man
måhända, med blicken fästad på England och Frankrike, medgifva;
men, säger man, »Juristens kall, det är helt enkelt omöjligt
för qvinnan.»
Det finns en man, berömd såsom en af verldens djupaste
menniskokännare, och långt ifrån böjd att hos qvinnan prisa
hufvudets egenskaper på bekostnad af hjertats, medan han
dock visat att hjertats ödmjukhet hos en älskande hustru
låter väl förena sig med själens medvetna öfverlägsenhet, som
på förhand vederlagt detta påstående. Yi mena den
odödlige skildraren af Porzias ädla karakter. Men Juristerna
låta ej ett diktverk, om än så sannt, gälla såsom bevis, utan
fråga oss vidare: »Vill du se qvinnan vid domarebordet
ransaka förhärdade brottslingar eller afgöra de gröfsta, mest
upprörande mål? eller vill du höra henne såsom advokat
slingra sig fram genom lagens labyrinther, för att försvara
en svag eller orättfärdig sak?» Vi svara: Nej! Och vi äro
öfvertygade att, med full frihet, ingen qvinna väljer det
yrket, mera än hon väljer timmermannens eller matrosens. Men
vi fråga i vår ordning, skulle det vara för qvinnans
värdighet i minsta mån sårande, hennes högsta uppgift motstridande,
att tänka oss henne i en framtid på den ransakandes och
dö-mandes plats, då en ung qvinlig förbryterska första gången
inställes för domarens skrank, för att underkastas ett förhör,
vanligen mera egnadt att förhärda än att beveka, att döda,
än att väcka de rena och ädla känslor, som ännu kunna slumra
inom hennes bröst. Och när den unga förbryterskan
tvingats att i kretsen af den manlige domaren och hans biträden
yppa, hvad hon ej utan djupaste ångest och blygsel kunnat
erkänna inför en mor, låtom oss då följa henne från
clomare-skranket till fängelset, der hon under åratal ej kommer i
beröring med några andra varelser af sitt eget kön än sådana,
som äro lika fallna och ännu mera förhärdade i synden än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
